Niorna har skrivit avslutningstal

Avslutningstal


Annie Ivarsson 2021-06-12

Klockan ringde in, det var första dagen på sexårs och med ett stabilt grepp kring mitt gosedjur, kossan Peter, klev jag in på Strandskolan för allra första gången. Utan vänner men med hög förväntan och nyfikenhet på hur allt skulle bli och på dem runda mattorna i tre olika färger började sedan en resa som skulle få oss att mogna, finna vänner och utvecklas som människor.

I årskurs 6 så föll några tårar på grund av klass bytet som stod runt hörnet. En vad jag trodde perfekt klass skulle splittras och nya konstellationer skulle skapas. Nya människor skulle bilda nya umgängen och inte kunde jag då veta att denna klass som jag nu pratar inför skulle ge mig vänner som blivit som min familj. Dessa vänner som peppat mig när jag gett upp, dessa vänner som skrattat åt mina dåliga skämt å dessa vänner som funnits där oavsett situation. Jag vill tacka er alla, tacka för att ni fått mig se skolan som en fristad och ett ställe där jag kan slappna av och ha kul.

Det är så svårt att skriva ett avslutningstal, för tanken på att inte gå samma väg till matsalen eller öppna skåp nummer 127 varje dag är omöjlig. Tanken på att aldrig mer få höra “jag hade en gång en kompis” historier från Robert eller se Jonatans slipsfredagar OCH för att inte tala om fighten mellan Tony och Erik om vem som är galnast skrämmer mig.

Dock så har strandskolan gett mig mer än vad jag någonsin hade kunnat tro som t. ex.studietiderna på fredagar som resulterade i 1 kilo godis och snack tills rektorn kasta ut oss, terapisamtalen med Jonas Åhlund och Nettan som kunde vara i timmar, danser på strandfestivalen, som dock aldrig resulterade i någon vinst, vattenkrig efter idrotten, seriösa samtal på skoltoaletterna, biljard matcher där jag tyvärr är skyldig människor lite för många glassar och ett ständigt förslag till rektorn om fruktstund under skoltid. Även då plugg och prov i perioder velat få mig att ge upp så kommer jag ändå lämna skolan med de positiva minnena i huvudet.

Jag har känt mig taggad på detta, ända sedan jag var liten. Att se niorna på vårterminen och veta att det är jag någon dag, någon dag ska ja få lämna denna skola. Men nu är min ångesten på samma nivå som dagen innan ett So prov då jag som vanligt skjutit upp pluggandet. Ångesten kryper snabbt upp och dagar flyter på snabbare än någonsin förr. Även om jag knappt kan tro det så kommer verkligheten att springa ikapp mig och snart så kommer jag gå i gymnasiet utan den trygghet jag haft här. Utan dessa lärare, denna byggnad och mina fina vänner.

Jag vill även tacka en speciell person i detta tal, en person som fått mig att känna mig som einstein och som vet allt om allas privatliv då hans egna som han så fint säger “är lite för tråkigt”. Tack Jonatan Ålund. Att dem vägrar höja din lön för att du inte har en lärarutbildning är även fast jag och Lina gjorde vårt bästa med att övertala rektorn är sjukt. Du är den enda läraren här som vet allt om allas privatliv likaså alla ämnen och prov. Du är som alla lärare i ett plus att du varje dag har elever som berättar allt från positiva till negativa upplevelser för dig. Allas alldeles egna psykolog.

Jag vill även tacka alla er andra lärare för att ni trott på mig genom min skolgång och för att ni velat få mig att utvecklas. Tack för att ni orkat med oss 05:or i hela 10 år. Jag kan inte heller tacka mina underbara vänner nog för allt ni gjort för mig. Jag älskar er alla så otroligt mycket och er vill jag aldrig tappa kontakten med även fast jag vet att det är vad som måste ske.

Som sagt detta tal är otroligt svårt att skriva för jag inte kan sätta ord på hur jag känner just nu. Hur det känns att jag snart inte ska träffa er alla varje dag. Men med alla dessa minnen har jag utvecklats som människa och kan positivt se tillbaka på min tid på Strandskolan. Så utan min gosedjurs ko så inbillar jag mig klockan som nu ringer ut oss alla, för allra sista gång.


Kommentera Tipsa en vn Skriv ut






Strandaren
Ansvarig utgivare:   Jonas Åhlund
Webmaster:   Jonas Åhlund
Redaktion:   Ella, Erik, Edvin, Victoria, Emilia, Ebba, Nova, Alba, Harriet, Stella, Lea, Elisia, Linn, Vera, Lova-Li, Lykke, Jonatan