Strandskolans grepp

Ni bryr er inte om mig. Ni bryr er bara om hur andra ser på er. Jag ville först inte tro det, men nu har jag lärt mig att acceptera det. Jag kommer ihåg första gången jag kom till er. Jag var 6 år och full av livslust. Jag längtade till åren framför mig, men nu när jag varit med om de åren så drömmer jag mig tillbaka. Jag drömmer mig tillbaka till tiden då jag skrattade och lekte. Ni ändrade mig helt. Ni säger att ni ger oss rötter så vi kan få vingar. Istället så skapade jag mina egna rötter och jag hade redan börjat forma mina vingar. Men ni förstörde dem och försökte sätta era egna rötter på mig. Ni förstår inte att jag måste vara min egen människa. Jag har lärt mig att folk ibland inte är som de säger att de är. Jag behövde tyvärr lära mig det den hårda vägen.

Men under den här tiden hos er har jag faktiskt hittat några fantastiska vänner. Men det är inte på grund av er. Det är på grund av mig själv. De har hjälp mig under dessa år. Jag skulle inte vara här idag om de inte var med mig. En av de här vännerna som hjälpt mig väldigt mycket är Maja. Jag måste tacka dig, Maja, för att du alltid har följt med mig till tyska lektionerna även fast du inte velat. Jag måste tacka dig, Maja, för alla roliga hemkunskapslektioner som vi har jobbat tillsammans på.

Ni tror ni formar oss, det gör ni inte. Ni tror ni hjälper oss, det gör ni inte. Ni tror jag kommer sakna er, det kommer jag inte. Jag kommer sakna minnena, lärarna och mina vänner. Ni är för trångsynta för min smak. Jag hoppas ni ser det en dag, men den dagen så kommer jag inte vara med er. Elna Kaaman 25/5-2022