November månads ris och ros

Det finns inget äventyr som liknar en kväll på bio. Popcornens smörigt salta os som ligger tungt i luften, biobiljetter som rivs itu och den förväntansfulla tystnaden när lamporna släcks ner inne i salongen. Den 20:e november hade filmen New Moon, uppföljaren till den ofantligt populära serien om Edward och Bella, premiär i Sverige. På grund av ramaskriet kring den 15:åriga åldersgränsen, som de yngre fansen ansåg orättvis, ändrades den istället till elva år.
Biobesökarna har längtat i månader efter att få se filmen och hoppas på en perfekt biovistelse när de står och köar i väntan på att hämta ut sina biljetter. Väl på plats i den fullsatta biosalongens mörker, när filmen går mot sitt slut och upplösningen nalkas, hör hela församlingen hur en hop ungdomar börja garva, väsnas och babbla på raden högst upp. Plötsligt faller ett regn av popcorn över en del av åskådarna och ilskan hos besökarna blir total.

Om åldersgränsen förblivit 15 år hade sådant barnsligt uppförande säkert aldrig förekommit. Flera hundra biobesökare fick årets filmupplevelse förstörd, vilket Strandaren anser fullt oacceptabelt. Ris till för låga filmåldersgränser!

Till advent är de stämningsfulla adventsljusstakarna ett måste. Inga ljusstakar - ingen julstämning. Allt är frid och fröjd så länge ljusstakarna står lysande på sin plats, men när de utan förvarning en dag inte fungerar förvandlas allt till kaosartat virrvarr. I samma stund som ljusstakarna åter sprider sitt sken blir julstämningen lugnare än någonsin. Om det handlar om mirakel eller tur har inte Strandaren klurat ut... En ros till mirakel som räddar julefriden.