Världsreligionerna

Hur har världen och människan skapats?

Jag tror att världen skapats på ett liknande eller det sätt som naturvetenskapen beskriver. Enligt vetenskapen har jorden bildats av stoff från stjärnor som exploderat. Stoffet från dessa stjärnor har sedan, tack vare gravitationen, klumpat ihop sig till nya himlakroppar. En av dessa nybildade himlakroppar är jorden, där en mängd faktorer samverkat så att liv kunnat bildas. Det första tecken på liv började som små enkla celler i vattnet och sedan i takt med evolutionen utvecklats till en mängd olika varelser, däribland människan. Jag tror inte på att jorden är världens centrum eller att allt kretsar kring oss människor som många religioner verkar göra. Så jag antar att jag är en ateist.


Vad är meningen med livet? Varför finns vi till?

Meningen med livet är att göra det så intressant som möjligt eller så meningsfullt som möjligt. Genom att välja vägar i livet som förbättrar andra människors villkor eller ens egna, bara man inte förvärrar andras. Ibland kan man säga "det här är meningen med livet" eller "det här är livet" när man upplever någonting som man tycker är en av höjdpunkterna i livet så långt. Det är just sådana stunder som gör livet intressant och meningsfullt. Eller när man lyckas hjälpa andra människor till sådana stunder.
Varför finns vi till? Varför finns hela världen till? Det är riktigt skrämmande att tänka tanken, "tänk om ingenting fanns". Vad skulle då vara där, eller var förresten? Hur skulle detta intet se ut? Alla dessa frågor har svar som jag tror vi bara kan gissa oss till.
Men båda de frågorna som jag i den här texten ska försöka ge svar på tycker jag påminner mycket om varandra. För de försöker båda ge svar på varför vi existerar. Svaret enligt mig är att leva för att göra sitt och sina medmänniskors liv intressanta och meningsfulla.


Vad är rätt och fel? Vilka regler och normer utgår vi ifrån och varför?

Rätt är någonting som förbättrar antingen dina egna livsvillkor eller andras utan att förvärra dem för någon. Om man inte har som mål att förbättra andras (ofta mer utsatta som behöver hjälp) när man förvärrar dem för en person som gjort någonting orätt innan. Alla regler och normer vi har går ut på att göra rätt för sig och andra men i vissa fall för att "tillrättavisa" den som agerat fel.
Kort och gott går de alla ut på att vara en god medmänniska.

Varför dör man och vad händer efter döden?

Man dör för att man inte har någonting mer att ge världen och för att det skulle vara fysiskt omöjligt att leva vidare. De som dör i förtid på grund av en olycka eller liknande har ofta en otrolig otur då det hade kunnat vara vem som helst. De som däremot tar sitt liv med flit begår självmord för att de misslyckats med meningen med livet.
Jag tror inte på ett liv efter döden, jag tror att själva döden liknar det tillstånd man befinner sig när man är medvetslös. Bara det att döden är mycket djupare och helt oåterkallelig.


Vilken roll spelar maten (måltiden) för roll i de olika religionerna?
Mina kunskaper om vad maten har för betydelse i de olika världsreligionerna är ganska begränsade. Men jag vet att muslimerna som tror enligt religionen Islam fastar under en månad varje år. Den månaden kallas för Ramadan, men jag vet inte varför de fastar.

Hur har världen och människan skapats?

Enligt buddhist.se motsätter sig de flesta buddhister inte den moderna vetenskapen om hur världen och människan kom till. Men om de tror enligt buddhismens lära i denna fråga är det så här de kommer att resonera. Världen, eller jorden är inte skapad av någon allsmäktig varelse utan är precis som allt annat uppkommet utav ett antal orsaker och villkor, inte genom någon plötslig skapelseakt.
Enligt buddhismen är heller inte det universum vi känner till det första som existerat. Det har tidigare funnits ett otal universum med ett oändligt antal världar som det bott varelser på. Buddhismen tror inte heller på att jorden har en särställning i detta. Jorden är endast en liten, liten parentes, precis som resten av vårt universum. De tror lika så att alla världssystem först har ett tillstånd av expansion och tillväxt, sedan av kontraktion eller sammandragning, och till sist ett tillstånd av destruktion eller upplösning.

Många andra religioner verkar föreställa sig världen med en definitiv början och ett definitivt slut. Enligt buddhismen kan det inte finnas en "början", eftersom allting uppstår ur orsaker och villkor och även en "början" måste ha orsakats av något.
Likadant är det med människan, buddhister tror att människan återföds precis så som det uppkommer nya världar.


Vad är meningen med livet? Varför finns vi till?

Enligt buddhist.se är Buddha alla buddhisters förebild och lärare och eftersom han är det försöker alla troende uppnå det som Buddha eller buddhismen anser vara meningen med livet.
Buddha kom efter en tids funderingar fram till fyra sanningar i livet som alla handlade om lidandet. Det lidande som drabbar alla människor.

Den första sanningen är det grundläggande konstaterandet om att lidandet existerar överallt och hela tiden. Buddha anser att allt innehåller lidande eftersom vi hela tiden försöker bli bättre och få mer än det vi redan har.
I den andra sanningen så förklarar Buddha om orsaken till allt lidande och varför vi aldrig blir tillfredställda. Han säger också att lidandet fortsätter när vi återföds på nytt igen.
I den tredje sanningen förklarar Buddha att vi kan slippa allt lidande och slippa födas om på nytt. För att kunna nå det så måste man stoppa livstörsten och inte bry sig om att vara otillfredsställd. När man gjort det så uppnår man en djup harmoni, nirvana.
I den fjärde sanningen så säger Buddha hur vi ska göra för att slippa lidandet och sedan uppnå nirvana. Han förklarar att om man följer den åttafaldiga vägen så når man vid slutet av vägen det upplysta tillstånd som kallas för nirvana.

Man kan säga att den åttafaldiga vägen är en beskrivning eller en karta som man följer för att nå upplysning, (Nirvana). En slags överblick av hur man bör göra för att nå nirvana, vilket är meningen med livet för en sann buddhist. De åtta vägskälen antyder att man ska lägga sina begär åt sidan och göra andra människors lidande uppmärksammat istället.
Alla de åtta vägskälen börjar med "rätt", t ex "rätt strävan".



Ÿ Rätt insikt, att förstå den buddhistiska läran.
Ÿ Rätt sinnelag, att vara fri från begär.
Ÿ Rätt tal, att inte ljuga, tala illa om andra eller använda hårda ord.
Ÿ Rätt handlande, att inte döda, stjäla eller använda berusningsmedel exempelvis.
Ÿ Rätt yrke, att inte arbeta med något som skadar andra.
Ÿ Rätt strävan, att alltid försöka göra det rätta och alltid kämpa emot det onda.
Ÿ Rätt medvetenhet, att vara koncentrerad och medveten om sina tankar och känslor.
Ÿ Rätt meditation, att meditera enligt Buddhas instruktioner.




Vad är rätt och fel? Vilka regler och normer utgår vi ifrån och varför?

Enligt buddhist.se strävar alla buddhister efter att nå det upplysta tillstånd som endast Buddha själv uppnått hittills, det tillstånd som kallas nirvana. Därför är det enda rätta i livet att följa de åtta vägarna som leder en buddhist till nirvana. Men om man bortser från de åtta vägarna så finns det ytterligare ett antal regler vi bör följa. Dessa regler säger att en buddhist ...
Måste vara tolerant, aldrig får döda, aldrig använda droger eller andra berusningsmedel, inte får vara otrogen eller ljuga.
Allt leder till lidande i livet och samtidigt som en buddhist tar sig an dessa regler måste denne få ett slut på sitt ha begär och lära sig att följa den gyllene medelvägen.

Varför dör man och vad händer efter döden?

Enligt buddhist.se kan människor återfödas och detta beror på den enskilda människans karma, (goda eller dåliga handlingar under sitt liv). De påstår också att för varje människa/varelse som dör föds en ny som då ärver den förres karma. Med detta menar buddhister att om karman är dålig så får du ett sämre liv efter din återfödsel och motsatsen, det vill säga ett högre ställt liv, om du ärver en bra karma. De texter som finns bevarade om buddhismen antyder också att människokroppen dör men dess karmaenergier och handlingar lever kvar i vår värld, om än i en annan kropp, tills karman nått sitt slutliga liv och uppnår det upplysta tillstånd som kallas för Nirvana, och karman befrias från återfödsel. Detta innebär att den döda människans gamla liv kommer att påverka den nya varelsens liv som tar emot dennes karma. Endast den döda människans handlingar i livet bestämmer vilket sorts liv den nyfödda kommer att leva eftersom varelsen enbart ärver karma genom de goda eller dåliga handlingarna. Buddhismens lära säger också att man dör för att förbereda sig inför sitt nästa liv.

Vad spelar maten (måltiden) för roll i buddhismens lära?
Många buddhister är vegetarianer på grund av medkänsla till allt levande, men först och främst för att buddhismen säger att det är förbjudet att döda. Enligt buddhisterna betraktas det likvärdigt med att döda om man äter någonting som är slaktat i det syftet. Om köttet däremot inte är slaktat i syfte att ätas så får en buddhist äta det. Med andra ord så är det tillåtet att äta köttet om djuret dött av naturliga orsaker som ålderdom, sjukdom eller någonting annat som vi människor inte kan rå för.

Hur har världen och människan skapats?

Enligt hinduismen är det guden Brahman som skapar världen och guden Vishnu som förvaltar, tar hand om den. Eftersom ingen värld varar för evigt och det ständigt skapas nya i de tidigares ställen måste någonting verka som orsak till världars förfall, denna orsak är en gud som bland annat går under namnet Shiva. Shiva dansar världen i spillror så att guden Brahman kan skapa en ny i dess ställe. Hinduerna menar att världen inte är riktigt verklig, den är bara en skugga av sina tidigare jag då den skapas om och om igen. Det finns ett oändligt antal olika gudar i den hinduiska tron och många av dem har till och med flera olika namn. Enskilda familjer kan dessutom ha en egen gud och ett eget altare där familjens gud tillbes. Det är viktigt att visa tro och kärlek för sin gud, om man gör det utan undantag kommer man förenas med sin gud efter döden. Det är kanske värt att nämna hur lika buddhismen och hinduismen är i sin tro, det är inte mycket som skiljer de båda religionerna åt och de har i princip samma mål med sin tro. Det vill säga att inte återfödas, att nå befrielse, eller moksha som man säger inom hinduismen.

Vad är meningen med livet? Varför finns vi till?

Meningen med livet för hinduer är som sagt att nå befrielsen så att man slipper återfödas till världens lidande, och det är någonting som kallas för karma som styr vad man återföds till och om man återföds. Karma är bra eller dåliga energier som sammanfattar varelsens handlingar i livet. Så om man har samlat på sig dålig karma från tidigare liv så föds man om i lägre stående varelser och tvärtom. Men med den som nått befrielse från jordens lidande kan tre saker hända. Antingen förenas din själ, atman, med (världssjälen och guden) Brahman. På samma sätt som ett antal floder förenas när de mynnar ut i havet förenas människors atman med Brahman efter livets slut när de nått befrielse. Brahman genomsyrar alla levande ting på jordens yta så alla har en liten del i Brahman de själva. Eller så förenas du med den gud din familj valt att dyrka, eller din bys gud om den hade en speciell som tillbads och visades kärlek för. Det tredje alternativet infrias om det är dina förfäder du kommer att leva i synkron med för evigt.

Vad är rätt och fel? Vilka regler och normer utgår vi ifrån och varför?

Tillbe gudar är viktigt för att bringa lycka och liknande till sina familjer. Man kan tillbe gudarna på olika sätt, och ett av de vanligaste är att meditera. När man mediterar säger man att man kommer i kontakt med det gudomliga. Det är viktigt att visa kärlek, tro och vördnad inför sin gud för att guden ska blidkas. Man får inte heller döda eller skada kon på något sätt, det är ett av de värsta brott en hindu kan begå eftersom kon enligt hinduismen var den varelse som gav upphov till livet självt. Varje människa har också ett ansvar att utföra vissa plikter i sitt liv. Dessa plikter är olika beroende på kön, yrke och kast. Kast går att jämföra med samhällsklasser på ett något så när, eftersom en person som tillhör ett högre ställt kast har stor respekt och ofta större förmåner jämfört med lägre ställda kast, men man behöver inte nödvändigtvis vara så mycket rikare bara på grund av det. Kastet avgörs av karman man bär med sig från sitt förra liv, principen är densamma som för återfödslar i lägre och högre stående varelser, bra karma lika med högt kast och dålig karma lika med lågt kast. Kastet bestämmer bland annat vad man får jobba som, om man är kastlös, vilket är lägre ställt stående än det lägsta kast, så är man tvungen att ta sig an ett orent jobb som att städa offentliga toaletter och annat. Det är alltså karman som påverkar vilket kast man föds till och vilka möjligheter till jobb man har.

Varför dör man och vad händer efter döden?

När man dött så ska kroppen enligt hinduerna kremeras för att atman ska kunna komma loss och fortsätta sin färd till nästa återfödsel och nästa liv. En själ återföds i olika kroppar beroende på hurudana karmaenergier den bär med sig från tidigare liv. Så om man har samlat på sig dålig karma från tidigare liv så föds man om i lägre stående varelser och tvärtom. Tills din själ uppnått befrielse, moksha, då slipper själen återfödas till lidandet här på jorden mer. Allt levande ingår i ett evigt kretslopp som skulle rasa samman utan alla dessa återfödslar så det är alltså delvis för att hålla detta system upprätt som man dör och föds på nytt om och om igen. Det är bara ytterst få personer som faktiskt uppnår moksha och slipper ifrån återfödslarna och dess lidande.

Vilken roll spelar maten (måltiden) inom hinduismen?
De flesta hinduer är liksom buddhisterna vegetarianer på grund av medkänslan till allt levande. Hinduer får inte heller äta kött som är slaktat i syfte att ätas. Alla hinduer är naturligtvis inte vegetarianer och bland dem som faktiskt äter kött är dock all form av nötkött förbjudet.

Hur har världen och människan skapats?

Enligt brobyggarna.org, en kristen församling, så skapade Gud världen och människan under ett tidsintervall på sex dagar, den sjunde dagen vilade han från sitt skapelseverk och därav den lediga söndagen.

Dag 1: Gud skiljer ljuset från mörkret, och Gud kallar ljuset för "dag" och mörkret för "natt".
Dag 2: Gud delar upp vattnet på jorden i två delar, och ett valv som Gud kallar för "himmel" skiljer dessa åt.
Dag 3: Gud skapar det torra landet, och på det torra landet skapar Gud all växtlighet.
Dag 4: Gud skapar solen, månen och stjärnorna, till att utmärka tider, dagar och år.
Dag 5: Gud skapar alla vattenlevande djur och alla fåglar efter sina slag.
Dag 6: Gud skapar de marklevande djuren: vilda djur, boskapsdjur och kräldjur efter sina slag. Till sist skapar Gud även människan till sin avbild
Dag 7: Gud vilar från sitt skaparverk, och välsignar och helgar den sjunde dagen.

Människan blev kronan på verket och fick ta över Guds uppgift att ta hand om världen och dess innehåll. Det var tänkt att människan skulle leva i evig gemenskap med Gud. Och skapelsen var från första början i fullkomlig harmoni, men på grund av människans uppror mot Gud den allsmäktige blev hela världen lagd under förgängelse. Död drabbade världen och hela skapelsen fick lida för människans synd. Sedan dess har människan levt i strid med naturen, skövlat skog och försummat den uppgift vi blivit tilldelade av Gud.

Vad är meningen med livet? Varför finns vi till?

Enligt brobyggarna.org, en kristen församling, har människor i alla tider sedan förgängelsens början brutit mot olika överenskommelser som de och Gud slutit med varandra. Det föreföll som om man höll på att glömma hur stor betydelse Gud egentligen hade. Därför måste någonting göras, det var då Gud för första gången visade sig för människorna, i Jesus gestalt och kallad för guds son. Enligt den kristna tron kan gud visa sig på tre olika sätt. Han kan visa sig som den fader som bryr sig om sina barn, i det här fallet människan. Som Anden, den kraft som ligger bakom allt gott i världen. Och slutligen som Jesus, eller den så kallade guds son. Vad är då meningen med livet? Jo, meningen med livet är att få uppleva att den sedan länge brutna gemenskapen mellan Gud och människan återupprättas, detta kan dock inte hända förrän människan lär sig leva i harmoni med skapelsen igen. Vi blev skapade av Gud som hans avbild och för att han behövde någon som kunde förvalta hans storslagna skapelse, världen. Man förvaltar den bäst genom att värna om sina medmänniskor, visa kärlek till både gud och sina nära. Gud är kärleken själv och kärleken mellan oss människor, om man har förstått detta så har man förstått det mest väsentliga gud har att säga oss rörande denna fråga.

Vad är rätt och fel? Vilka regler och normer utgår vi ifrån och varför?

Enligt brobyggarna.org, en kristen församling så är det enda rätta att följa den kristna tron och agera så som Jesus lärt oss. Det finns ett antal levnadsregler som gud gav oss människor för att vi lättare skulle kunna följa den kristna tron. Ingen människa kan dock med handen på hjärtat intyga hur hon följt dessa till fullo. Några av dem levnadsreglerna kallas för de tio budorden och lyder som följer.

1. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.
2. Du skall inte göra dig någon bildstod eller någon avbild av det som är uppe i himlen eller nere på jorden eller av det som är i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem.
3. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad, som missbrukar hans namn.
4. Tänk på sabbatsdagen, så att du helgar den.
5. Hedra din far och din mor, så att du får leva länge i det land som HERREN, din Gud, ger dig.
6. Du skall inte mörda.
7. Du skall inte begå äktenskapsbrott.
8. Du skall inte stjäla.
9. Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.
10. Du skall inte ha begär till din nästas hus. Du skall inte ha begär till din nästas hustru, inte heller till hans tjänare eller tjänarinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.

Man ska handla rättvist och med kärlek i livet, man ska heller aldrig handla på ett orätt sätt avsiktligt. Utöver detta finns det ett ordspråk som spelar en roll som en av kristendomens grundläggande citat, ja det sammanfattar nästan allt det som religionen står för, "du ska behandla andra så som du själv vill bli behandlad".

Varför dör man och vad händer efter döden?

Enligt brobyggarna.org, en kristen församling, är döden för en troende kristen inte slutet på den andliga tillvaron, man kommer att (om man trott på Jesus) uppstå till ett härligare liv i paradiset efter döden. Det var Jesus som sändes ner till jordelivet i en mänsklig kropp för att frigöra oss från våra synder och tillåta oss en nystart på ett sätt. Han lyckades och alla människors synder dog med honom när han spikades upp på sitt kors. Det var så det nya förbundet inleddes, och allt sedan Jesu död har människor förlåtits för sina synder bara de erkänt den kristna tron och Jesus som världens frälsare. Han lyckades besegra döden och det kommer vi människor göra likaså om vi gjort det rätta och tillåts beträda paradiset. Där, i paradiset, kommer man att leva för evigt, i samklang med Jesus och andra troende. Det finns enligt bibeln inte bara en död utan ännu en till. Det vill säga en andlig död utöver den fysiska. Om man inte är en troende kristen så är man redan död i sina synder, med det menar man att man inte kommer att uppstå i form av en ny skapelse i paradiset efter detta liv som så många andra sanna kristna, det är det som menas med en andlig död. Livet här på jorden är kort och ingenting i jämförelse med vad som väntar den som vart gud trogen livet ut efter döden. En kristen lever livet i väntan på att förenas med Jesus i paradiset efter sin död, där väntar sedan eviga härligheter i alla dess slag. Det är gud som kontrollerar vår uppfattning av tid och rum på jorden såväl som annars. När man avsomnat ställs man inför Kristi domstol, där av gör domstolen om man levt enligt guds vilja livet ut eller inte. Påföljden kan bara sluta på två olika sätt. Det finns nämligen inte mer än två stycken eviga vistelseorter efter döden och till någon av dem är man tvungen att färdas. Antingen är det ju himlen, som är det självklara valet om man kunde välja. Men det kan man ju inte, så nu är det ju så att de som vägrat erkänna gud som gud, de som helt enkelt inte levt enligt guds vilja eller de som gjort övervägande orätt för sig i livet åker till den andra eviga vistelseorten som kallas för helvetet.


Vilken roll spelar maten (måltiden) i de olika religionerna?

Enligt boken "Fakta om kristendomen" spelar den så kallade nattvarden en mycket viktig och stor roll inom kristendomen. Nattvarden består av vin och bröd och äts gemensamt i kyrkor efter bland annat gudstjänster. Detta mål mat betyder så mycket eftersom det firas till minne av den sista måltiden Jesus åt tillsammans med sina tolv lärjungar innan han korsfästes. Vinet ska symbolisera Jesus blod och brödet står i sin tur för alla människors levebröd. Själva syftet med nattvarden är att påminna de kristna om Jesus och vad han utfört under sin tid här nere på jorden, vilket är precis vad Jesus ville när han sa till sina lärjungar, "gör detta för att komma ihåg mig".

Hur har världen och människan skapats?

Enligt Wikipedia.se går judendomens skapelseberättelse ut på, liksom den kristna versionen, att en gud skapade världen under ett tidsintervall på sex dagar och vilade från sitt skapelseverk den sjunde dagen, där av den lediga söndagen eller sabbatsdagen som den också heter. Denna skapelseakt beskrivs i en av religionens heliga böcker, som heter första mosebok. Den sjätte dagen skapar gud människan till sin avbild. Han skapar mannen genom att ta lera, forma till en mansfigur och sedan blåsa liv i den mansfigur han skapat. Gud skapade sedan kvinnan utifrån ett av mannens revben. De heliga skrifterna skildrar judendomens skapelseakt på ett nästintill identiskt vis jämfört med kristendomens och islams version.


Dag 1: Gud skiljer ljuset från mörkret, och Gud kallar ljuset för "dag" och mörkret för "natt".
Dag 2: Gud delar upp vattnet på jorden i två delar, och ett valv som Gud kallar för "himmel" skiljer dessa åt.
Dag 3: Gud skapar det torra landet, och på det torra landet skapar Gud all växtlighet.
Dag 4: Gud skapar solen, månen och stjärnorna, till att utmärka tider, dagar och år.
Dag 5: Gud skapar alla vattenlevande djur och alla fåglar efter sina slag.
Dag 6: Gud skapar de marklevande djuren: vilda djur, boskapsdjur och kräldjur efter sina slag. Till sist skapar Gud även människan till sin avbild.
Dag 7: Gud vilar från sitt skaparverk, och välsignar och helgar den sjunde dagen.
Vad är meningen med livet? Varför finns vi till? Vad är rätt och fel? Vilka regler och normer utgår vi ifrån och varför?


Enligt jf-stockholm.org och wikipedia.org skapades människan av gud (eller Jave som man skulle säga om man vore jude) och fungerade som höjdpunkten eller slutnumret av guds alla skapelser så långt. Vi blev välsignade med ett medvetande utöver det vanliga, vi fick förmågan att välja våra egna vägar i livet till skillnad från de andra djuren. Vi var menade att ta hand om varandra och därmed hela skapelsen men inte istället för gud utan tillsammans med. Därmed var vi menade att vara goda, det vill säga handla enligt de levnadsregler som gud skapat åt oss. En del ser dessa regler som tunga bördor eller plikter som varje troende måste följa till punkt och pricka. Men så är det inte alls, de är bara till för att hjälpa dig på vägen till ett bra liv eller som en hänvisning för att få en på rätt spår, människan var ju som sagt ämnad att fatta sina egna beslut. Några av dessa levnadsregler är dock lite strängare och ett brott mot dessa ses inte med helt blida ögon på, det går om inte annat att rena sig från sina synder, men de är guds hänvisningar och väger tungt i var troende judes hjärta. De tio budorden är sådana regler, och de är dessutom gemensamma för både kristendomen och judendomen.
De tio budorden:

1. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.
2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren kommer inte att lämna den ostraffad som missbrukar hans namn.
3. Tänk på att hålla sabbatsdagen helig.
4. Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig.
5. Du skall inte dräpa.
6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.
7. Du skall inte stjäla.
8. Du skall inte vittna falskt mot din nästa.
9. Du skall inte ha begär till din nästas hus.
10. Du skall inte ha begär till din nästas hustru eller hans tjänare eller hans tjänarinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.

Judendomen menar liksom kristendomen att människan sattes på jorden för att utföra det ärofyllda jobbet att ta hand om jorden. Människan har tyvärr inte lyckats med den uppgiften då den hämmats till stora delar av vårt ego. Många människor handlar med sin egen vinning som det självklara och enda målet, det är inte många som verkligen tagit Jesus och kristendomen som förebild och handlat solidariskt i andra människors favör. Som man egentligen borde göra.

Varför dör man och vad händer efter döden?

Enligt ungdomar.se tror judarna att själen är odödlig och lever för evigt, de tror att när kroppen dör frigörs själen och ställs inför rätta i guds namn för de gärningar och ogärningar man utfört i livet. Alltså tror de att själen lever vidare i ett sorts andligt tillstånd efter döden. Det finns inget helvete som i kristendomen eller islam utan alla de judar som stått inför rätta får fortsätta sitt nya andliga och eviga liv på ett visst avstånd ifrån gud. Judar är inte rädda för döden eftersom de vet att de kommer att få fortsätta sitt liv tillsammans med andra judar som gått igenom samma sak, om än i ett helt annat tillstånd och den här gången för evigt. Döden är lika naturlig som livet, inget att skrämmas av.

Vilken roll spelar maten (måltiden) för roll i de olika religionerna?
Enligt humanisterna.se får judar bara äta sådan mat som klassas som kosher mat eller kosher kött. Kosher är ett hebreiskt ord som kan översättas som "lämplig" eller "rätt". Reglerna för kosher mat berör kött, mjölkmat och övrig mat.

Hur har världen och människan skapats?

Muslimernas gud heter Allah, Allah är deras enda gud och är alltigenom god. Och eftersom Allah skapade människan så måste ju också människan vara god. Enligt Islam skapades också världen av Allah, och det är människan som fått Guds uppdrag att ta hand om världen.

Vad är meningen med livet? Varför finns vi till

Religionen Islam grundar sig på fem stycken pelare som var och en representerar det viktigaste inom den muslimska tron. Dessa fem pelare visar hur man ska vara för att räknas som en bra och hängiven muslim. Om man lever enligt de fem pelarna hela livet så riskerar man inte att väcka Guds onåd och mista sin plats i paradiset. Eftersom meningen med livet enligt Islams troende muslimer är att vara en bra och hängiven muslim och följa Allahs regler, så kan meningen med livet sammanfattas med tre ord, "de fem pelarna".

I den första av de fem pelarna, trosbekännelsen beskrivs det allra viktigaste i den muslimska läran, det vill säga, det finns ingen gud utom Gud och Muhammed är hans profet. Gud är störst och det värsta någon kan göra är att sätta någon/någonting framför gud.
Den andra pelaren är den som är den viktigaste för de flesta muslimer och är bönen. En muslim kan be i princip var som helst, bara det ät en ren plats, du själv måste vara ren likaså. Därför följer alla muslimer ett speciellt schema som talar om vilka delar av kroppen som behöver tvättas före varje bön och i vilken ordning. Bönerna måste ske fem gånger om dagen med huvudet och knäna riktade mot Mecka, den stad där profeten Muhammed tog emot koranen. På grund av stadens stora religiösa mening räknas Mecka som jordens viktigaste plats enligt muslimerna.
Skatten som är den tredje pelaren säger att en muslim måste skänka bort 2,5 % av vad denne lyckats spara dittills under det gångna året. Man bestämmer själv vad pengarna ska gå till men enligt Islam är det bästa att ge till de som inte har det lika gott ställt som en själv.
Den fjärde pelaren är fastan, eller ramadan som är dess egentliga namn. Ramadan heter nämligen den nionde av de muslimska månaderna och det är under denna månad man fastar. Eftersom den muslimska tideräkningen inte stämmer överens med våran så kommer Ramadan att infalla än under vintern och än under våren. Fastan under ramadan för muslimer kan i vissa fall vara svår att genomföra eftersom de varken får äta eller dricka under den tid solen är uppe, det är lika lite tillåtet att röka eller ha sex. Fastemånaden är först och främst till för att lära muslimer hur det känns att vara fattig och inte kunna äta sig mätt. Det är också ett av deras sätt att visa att visa sin lojalitet gentemot Allah.
Den femte och sista pelaren är vallfärden. En vallfärd är detsamma som en pilgrimsfärd, det vill säga en resa till en helig ort eller plats som har stark religiös betydelse inom tron. Det är enligt islam varje enskild muslims plikt att vallfärda till Mecka åtminstone en gång under sitt liv. Under sin vistelse i Mecka ska man som muslim besöka alla de platser som profeten Muhammed besökte under sin sista vistelse i den heliga staden.

Vad är rätt och fel? Vilka regler och normer utgår vi ifrån och varför?

För att kunna leva som en bra muslim måste man lära sig leva efter de fem pelarna, men det finns mer regler och hänvisningar som formar muslimernas liv. En sunna är en sådan, Muhammeds vanor kallas nämligen för just det. Muhammeds sunnor är i sin tur nedskrivna och bevarade i ett antal sagor som beskriver profetens sunnor. Dessa hadither har stor betydelse för många muslimer, när de ställs inför ett svårt val till exempel så är det rimligt att de tar hjälp av Muhammeds hadither. Det finns många tusen sådana bevarade från förr, och de kan låta såhär. "Troende är inte den som blir mätt medan hans granne går hungrig".
Bland det värsta som man kan göra är att älska någon högre än gud då det är gud som skapat oss, och herren kommer inte att se mellan fingrarna på den som missbrukar hans namn.
De muslimska länderna har också infört en lag så kallad shaira. Shaira-lagen stödjer sig främst på Muhammeds hadither och koranen, lagen tar upp en massa frågor om familjen och samhället. De religiösa ledarna i landet beslutar tillsammans om vilka hadither som ska ingå i lagen. Om man är en sann muslim borde man också följa de muslimska högtiderna som ramadan för att inte väcka guds missnöje (högtiderna infaller vid olika tidpunkter varje år på grund av det korta muslimska året).

Varför dör man och vad händer efter döden?

Man dör för att man har levt den tid som man blivit tilldelad här på jorden till en ända. Nu måste kroppen begravas inom tjugofyra timmar, annars kommer personen i fråga vara fångad i sin egen kropp för evigt, insvept i tyg och med huvudet vänt mot Mecka. När man frigjorts från sin kropp får man besök av två av Gabriels änglar, dessa änglar kommer ner från himlen för att förhöra dig om dina handlingar i livet. Om de sedan kommer fram till att du levt i samklang med guds vilja följer de dig till paradiset. Om inte så slutar din resa i helvetet.

Vilken roll spelar maten (måltiden) i den muslimska religionen?
Under en månad varje år (muslimska månader) fastar muslimer världen över. De får varken äta eller dricka under dagtid denna månad och du är utöver fastan även förbjuden att till exempel ta droger eller ha sex. Men när solen gått ner är det fritt fram att äta mat och dricka vatten eller annat, dock inte någonting alkoholhaltigt. Denna månad heter Ramadan och är muslimernas största och viktigaste högtid, det går att jämföra med vår julafton. Själva syftet med fastan är att alla muslimer ska få känna på hur det är att vara fattig och att känna sig hungrig hela tiden, mycket av tiden går också åt till att tänka på gud hur mycket han betyder för folket.

Alla de tre västliga religionerna grundades av en man kallad Abraham. De tre religionerna inkluderar samma personer, men personerna har olika betydelse i de olika religionerna. Jesus, till exempel, är kristendomens frälsare och en väldigt betydande person som enligt de kristna ska vara gudomlig, gud som stigit ner till jorden i en människas kropp. Jesus är dock långt ifrån gudomlig enligt de andra religionerna.

Judendomen var den första av dessa olika religioner och enligt gamla testamentet, som spelar en roll av religiös betydelse även i kristendomen, så fick både Abraham som är de tre religionernas grundare och judendomens andra profet Moses ta emot ett antal olika uppenbarelser ifrån gud under sin livstid. Moses fick under sin flykt från landet Egypten där han och hans folk satt fångna som slavar en uppenbarelse från gud där två av Gabriels änglar gav Moses tio levnadsregler som varje troende man skulle följa för att lättare göra rätt för sig i livet. Dessa levnadsregler kallas för de tio budorden. Allt detta ingår i och bygger upp de tre västliga religionerna och står att läsa om i bibeln och koranen liksom gamla testamentet som då är en del av bibeln. Men de olika religionerna har såklart olika syn på saker och ting och därmed vissa levnadsregler som är speciella för deras tro, annars skulle det ju inte vara någon ide att hålla dem separerade. Islam till exempel, följer de fem pelarna på vägen mot ett liv i synkron med guds vilja. Sedan finns det ju regler som reglerar vilken sorts mat man är tillåten att äta, sådana matregler är Kristendomen dock ensam om att vara utan. Judar får till exempel bara äta sådan mat som klassas som kosher mat eller kosher kött. Kosher är ett hebreiskt ord som kan översättas till "lämplig" eller "rätt". Reglerna för kosher mat berör kött, mjölkmat och övrig mat.

Jag tycker att man svarar snarlikt på den första av de fem eviga frågorna i dessa religioner. Både Judendomens, Kristendomens och Islams skapelseberättelse grundar sig på monoteism. Det vill säga, det finns bara en enda gud och han både styr och skapade världen. Det finns ingen gud vid sidan om gud och han är störst. Denna gud spelar samma roll i religionerna men har olika namn.

Gud, Allah eller Jave, välj själv, skapade världen på ett tidsintervall av sex dagar och vilade från sin skapelse den sjunde dagen. Människan skapades enligt de tre religionerna till guds avbild på slutet av den sjätte dagen. Men där skiljer sig uppfattningarna lite åt. Kristendomen och Islam tror att vi fick i uppgift av gud att ta hand om världen i hans ställe. Människan försummade dock sin uppgift och vår tillvaro blev lagd under förgängelse. Detta på grund av människans begär och ego som visade sig vara starkare än rättsuppfattningen. Enligt bibeln fick vi en chans till, en chans att återupptas till himlen och bli förlåtna och renade från våra synder, när gud steg ner till jorden för en tid, gestaltad som Jesus, guds son. När människorna istället korsfäste honom och sedan vägrade komma till hans undsättning missade vi även denna chans. Men sedan Jesus offrades och tog med sig våra synder i döden kan man förvisso förlåtas av gud bara man bekänner kristendomen som den enda sanna tron. Alla religioner renar sig på olika sätt, de kristna behöver bara be om förlåtelse och göra trosbekännelsen. Kristna tror att han ska komma tillbaka i framtiden och ge oss ytterligare en chans att återupptas till paradisets härlighet, man väntar på att Messias ska återvända och kommer att göra det så länge religionen varar, tror jag.

Enligt judendomen däremot blev vi inte tilldelade den uppgift som jag talat om tidigare i samband med Islam och kristendomen. Judarnas gud, Jave, tar fortfarande hand om världen, man kan säga att han spelar rollen som jordens förmyndare. Jave gav judarna en annan uppgift, denna uppgift gick ut på att ta hand om sina medmänniskor, visa kärlek och förståelse till dem och alla levande varelsers behov och inte vara själviska. Judarna skulle också sprida denna tro och konvertera människor som inte lydde under Jave.

Återigen tycker jag att det finns ett liknande budskap i, och ett samband mellan både Kristendomens, Islams och Judendomens version av den första av de eviga frågorna. För om man visar kärlek och förståelse till djur och natur som i Judarnas förklaring till varför vi finns till så måste det väl vara omöjligt att bortse från naturens behov, och därmed har vi konstaterat att även judarna tar hand om världen på ett sätt. Man kan dra en liknelse åt andra hållet också eftersom de båda religionernas svar på varför vi finns till egentligen går ut på samma sak i slutändan.

Judendomen har inget helvete som kristendomen eller Islam. De tror visserligen att själen lever för evigt och att man ställs inför rätta hos gud för sina handlingar men de tror inte att man kan bli förvisad till helvetet, det finns ju inget. Man får istället leva vidare i ett sorts andligt tillstånd på ett visst avstånd från gud. När kristna talar om gud så talar man ofta om en treenig gud, man talar om en fader, en son och den heliga anden. I de andra av de tre västliga religionerna finns det inget liknande men till skillnad från Kristendomen får judar och muslimer inte avbilda gud, judarna får inte ens skriva hans namn. Det kan verka hårt och så, men jag tror att man har utlyst dessa regler för att undgå missförstånd. Det finns ett ordspråk som säger att gud är större än allt. Jag tolkar det som att hur man än anstränger sig för att beskriva gud så är han alltid större. Gud kan gestalta sig på vilket sätt han än behagar och just därför är det så omöjligt att avbilda gud. Ingen vet ju hur han egentligen ser ut. Man kan alltid föreställa sig honom, men eftersom ingen sett honom kan man inte avbilda honom. Hur perfekt man än gör hans avbild så finns det alltid brister, ta människan som exempel, men gud är fulländad och helt utan dessa brister.

Hinduismen är en av de religioner som inte grundar sig på monoteism utan på polyteism. Polyteism är faktiskt raka motsatsen till monoteism, det vill säga, de troende i religionen tillber fler än en gud. I just hinduismen finns det ett oräkneligt antal gudar, och en mer förvirrande är det att varje gud kan ha flera namn på samma gång. Att en religion är grundad på polyteism behöver inte betyda att världen skapades av mer än en gud. Det gör det inte heller i Hinduismen, guden som grundade världen enligt dem är bland annat kallad Brahman. Det var Brahman som skapade världen men det är guden Vishnu som förvaltar den. Eftersom det hela tiden skapas nya världar i de andras ställen så måste det ju finnas någon kraft som förgör världarna, annars skulle det inte finnas någon plats för någonting nytt. Denna kraft är kallad för Shiva, guden Shiva dansar sönder världen i återskapande syfte.

Buddhismen är väldigt lik hinduismen, som är den andra av de östliga religionerna, eftersom den grundades ur just Hinduismen. Buddha, buddhismens profet och grundare, var nämligen en hindu från början. Buddha hittade en ny insikt i livet och skaffade sig ett antal lärjungar som några år efter Buddhas död skrev ner alla hans djupa tankar och funderingar, om till exempel hur vi bör leva för att uppnå det upplysta tillstånd av fullkomlighet och som kallas nirvana, i ett stort antal böcker som blev grunden till denna nya religion. Buddha var den första som uppnådde det tillstånd av fullkomlighet som tidigare vart reserverat bara för gudarna. Om man nu uppnår det tillstånd som är kallat för nirvana enligt buddhisterna och för befrielsen enligt hinduerna så beror det på att karmaenergin man bär på har uppnått den standard den behöver för att kunna befrias från jordens eviga lidande. Därmed slipper man också de annars eviga återfödslarna.
Till skillnad ifrån Buddhismen är hinduerna indelade i olika kast. Olika kast går att jämföra med olika samhällsklasser på ett något så när, eftersom en person som tillhör ett högre ställt kast har stor respekt och ofta större förmåner jämfört med lägre ställda kast, men man behöver inte nödvändigtvis vara så mycket rikare bara på grund av det. Kastet avgörs av karman man bär med sig från sitt förra liv, karman är unik för varje enskild människa och är en sammanställning av bra och dåliga handlingar i livet. Om man bär med sig bra karmaenergier till nästa liv så kan man hoppas på att återfödas till ett högre ställt kast. Det är kasten som avgör vad du är tillåten att jobba med i framtiden, vem du får gifta dig med och sådant. Som jag nämnde tidigare så tror hinduer på ett nytt liv efter detta, liksom buddhisterna. Vad du återföds i bestäms liksom vilket kast du föds till i ditt nästa liv av de karmaenergier du bär med dig från tidigare. Du kan till exempel återfödas i en myra om din karma är riktigt dålig och i en ny människa som tillhör ett högre kast än ditt tidigare om din karma är bra. Kastsystemet är unikt för hinduerna, men tron på återfödslar är densamma som i Buddhismen. Och eftersom dessa båda religioner tror att alla människor kan återfödas i andra slags varelser är man ovillig att äta kött från djur, döda som levande, om de är slaktade i syfte att ätas. Därför är de flesta hinduer och buddhister vegetarianer.

Jag tycker att de västliga religionernas syn på hur världen skapades verkar ologisk och irrelevant. Jag menar, det finns ju inte ett enda bevis för att det har hänt någonting liknande någonsin. Inte heller finns det några bevis för att deras skapelseberättelse stämmer. Om man inte räknar gamla religiösa texter som baserar sig på människors ord om upplevelser och uppenbarelser som bevis. Allt detta hände för oerhört länge sedan, och de människor som säger sig vart med om möten med det övernaturliga behöver inte nödvändigtvis ljuga om deras upplevelser, de kanske till och med stämmer. Men jag tror att det funnits en logisk och långt ifrån övernaturlig förklaring till alla dessa händelser, människorna inser det bara inte, de var så säkert övertygade om sin sak att det verkade som om de vart bönhörda på riktigt. På grund av detta argument tycker jag inte att skapelseberättelsen för de västliga religionerna är särskilt trovärdig. Hinduismens tro om hur världen skapades tycker jag är lika lite trovärdig som de västligas av precis samma orsak. Hinduerna tror nämligen också att det var en gud som skapade världen. Buddhismen däremot tror inte på någon gud och därmed tror de inte att världen som vi lever i skapades av någon övernaturlig varelse, gud, eller liknande. Buddhismen har inte någon speciell tanke om hur världen skapades. De tror delvis på det som vi i modern tid bevisat genom vetenskapen och de har inget problem med tanken teorin om Big bang, men det finns en stor skillnad. De tror inte att detta universum var eller är det första som existerat. Och eftersom jag är ateist precis som Buddha och Buddhismens anhängare är det inte så konstigt att jag tycker deras svar på den första av de eviga frågorna är den mest relevanta.

Jag tycker att de fem världsreligionernas svar på den andra av de eviga frågorna går ut på nästan exakt samma sak. Om man tar buddhismen och hinduismen till exempel, de två östliga religionerna, är deras mål med livet att uppnå det som i buddhismen kallas för nirvana och i hinduismen för befrielsen. Det uppnår man om den karma man bär med sig från sitt förra liv har växt sig tillräckligt bra för att till sist bryta det oändliga kretsloppet av återfödslar och äntligen befrias från livets eviga lidande (en människas karma är en sammanfattning av personens bra och dåliga handlingar i livet). Men för att få så bra karmaenergier som möjligt , vilket är meningen med livet, måste man handla rätt och osjälviskt samt utan att skada andra, du är inte heller tillåten att varken stjäla eller döda under några omständigheter och du får inte heller ljuga eller skada andra. Kort och gott så måste man handla som en bra medmänniska som bryr sig om de sina. I kristendomen, islam och judendomen, de tre västliga religionerna, är kanske målet annorlunda men för att uppnå detta mål så måste de också följa vissa regler och bestämmelser som innefattar precis samma sak som i de östliga religionerna. Det vill säga, vara en god medmänniska. Alla dessa svar, som ändå går ut på samma sak, tycker jag är ganska relevanta då de faktiskt handlar om ungefär det jag skrivit om i mina egna svar på de eviga frågorna. Jag är ju ateist så det här med nirvana, befrielse eller att vi så småningom kommer att återupptas till paradiset av gud tilltalar mig inte så mycket. Det är bara påhittade saker som tjänar som ett lockbete, jag menar att dessa mål hjälper människor att inte vika av från den väg de redan slagit in på, det får människor att se fram emot det som en slags belöning. Men det man behöver göra för att uppnå de här målen är precis vad jag anser vara en viktig del av meningen med livet.

När det gäller den tredje av de fem eviga frågorna tycker jag som i den tidigare texten när det handlar om gudsdyrkan. Jag tror helt enkelt inte på det och därmed inte på vad den står för och går ut på. Hinduismen är den religion som har mest med gudsdyrkan att göra rörande den tredje frågan om vad som är rätt och vad som är fel. Enligt hinduismen ska alla sanna hinduer tillbe gudar för att de ska blidkas och liknande i en något större utsträckning än i de andra religionerna, hinduer är också indelade i så kallade kast. Kast går att jämföra med samhällsklasser på ett något så när, eftersom en person som tillhör ett högre ställt kast har stor respekt och ofta större förmåner jämfört med lägre ställda kast, men man behöver inte nödvändigtvis vara så mycket rikare bara på grund av det. Kastet avgörs av karman man bär med sig från sitt förra liv, principen är densamma som för återfödslar i lägre och högre stående varelser, bra karma lika med högt kast och dålig karma lika med lågt kast. Kastet bestämmer bland annat vad man får jobba som, om man är kastlös, vilket är lägre ställt stående än det lägsta kast, så är man tvungen att ta sig an ett orent jobb som att städa offentliga toaletter och annat. Det är alltså karman som påverkar vilket kast man föds till och vilka möjligheter till jobb man har. Jag tror inte på gudsdyrkan och därför inte heller på karman som spelar en så stor roll inom hinduismen, och eftersom jag inte tror på karman kan jag inte heller tro på kastsystemet. Och i och med att man själv inte kan välja kast, man föds helt enkelt till det, så är man fången inom dess murar för resten av sitt liv. Det är synd om de människor som inte är tillåtna att göra saker bara på grund av att de är födda till ett lågt kast, speciellt eftersom de får leva med det falska faktum att de föddes till en lägre ställd varelse på grund av dålig karma. För det första tycker jag att alla människor borde ha samma rättigheter i samhället, för det andra tycker jag inte om synen på att människor är mindre värda än andra och för det tredje tycker jag inte om kastsystemet på grund av den så skeva jämställdheten bland människor. De västliga religionerna däremot liksom buddhismen fortsätter på vägen med att vara bra medmänniskor och behandla andra rätt och osjälviskt. Det är precis så alla borde se på saken enligt mig.

Rörande den fjärde av de fem frågorna finns det egentligen bara två huvudåsikter att välja mellan och av dessa åsikter finns det ingen med direkt sanning i sig, tror jag. De västliga religionerna representerar en version som menar att alla människor kommer till paradiset efter döden om de levt i enlighet med guds vilja och accepterat religionen i fråga som den enda sanna och levt därefter, om inte så blir man sänd till helvetet. Dock inte enligt den judiska tron, de tror mer på att man själen lever vidare i ett andligt tillstånd efter döden på ett visst avstånd ifrån gud eller i det här fallet Jave. Detta tror jag lika lite på som gudsdyrkan och av samma skäl men jag tror också att det kan kännas betryggande för de människor som verkligen tror på detta att det finns ett liv efter detta. Då slipper människor oroa sig för döden, det behöver man vanliga fall inte heller men det kan i alla fall kännas skönt att veta att det finns ett till och dessutom mycket skönare liv efter detta på en annan plats med precis allt det där man levt för att nå till slut. Den andra uppfattningen om denna fråga står de östliga religionerna för, och den åsikten går ut på återfödelseprincipen som jag redan förklarat tidigare i detta dokument. Enligt dem händer det ingenting efter livets slut, utan ett nytt börjar. Den teorin tycker jag inte stämmer i längden eftersom befolkningen på jorden hela tiden ökar och det finns inte beskrivet hur någonting föds för första gången, men å andra sidan är väl allt tvunget att ha en början, eller? I vilket fall som helst så finns det absolut inga trovärdiga bevis för att deras teori skulle vara den riktiga, och inte för de västligas heller för den delen. Återigen så är det bristen på vetenskaplig bevisning som får mig att tvivla på de svar som ges. Det är därför som jag även slopar dessa idéer.
Medkänsla till allt levande är någonting som alla hinduer eller buddhister känner, och det på grund av vetskapen om att alla varelser kan återfödas i en människa och liknande, en ko kanske. På grund av detta är det många av dem som väljer att leva som vegetarianer resten av livet. Det är enligt mig en aning överdrivet, alla köttätande djur exempelvis äter ju andra för att överleva. Det är naturens gång liksom, och det här med att man föder upp boskapsdjur just för att de ska slaktas och ätas av oss människor tycker jag är okej likaså, bara man ser till att djuren har det bra och behandlar dem rättvist. Det borde man få bilda sig en egen uppfattning om tycker jag, eftersom man kan tycka så olika och på så många olika sätt rörande denna fråga. Och därför tycker jag också att kristendomen är den religion som svarar bäst på denna fråga, kristendomen har ju inga matregler överhuvudtaget.

Tycker du likadant som du gjorde i början av arbetet?
Har du samma svar nu som i början av arbetet?

Mina åsikter rörande de eviga frågorna har inte förändrats ett dugg sedan innan religionsarbetet. Och det tror jag beror på att jag är en ateist, det vill säga, jag tror på vetenskapen. Och eftersom ingen av dem fem stora världsreligionerna, utom möjligen buddhismen till viss del, innefattar vetenskap är det svårt för mig att tro på det som religionerna står för.

Vilken religion tycker du har bäst svar på de "eviga frågorna"? Motivera...

Jag tycker att buddhismen är den religion som har de bästa svaren på de eviga frågorna, eftersom den religionen inte grundar sig på andra människors uppenbarelser utan till allra största del på genomtänkta argument, vissa har till och med bevisats vara sanna enligt vetenskapen. Och det flera hundra år efter att tankarna skrevs ner. Buddhismen är också den religion som har de mest logiska svaren på de eviga frågorna och de som stämmer bäst överens med mina egna svar på samma frågor.

Vilken religion tycker du inte svarar bra på de "eviga frågorna"? Motivera...

Jag tycker hinduismen är den religion som svarar sämst på de eviga frågorna. Det tycker jag på grund av den bristande logiken och jämställdheten mellan de olika samhällsklasserna. Med "samhällsklasserna" syftar jag i detta fall på kastsystemet, kastsystemet är unikt för hinduismen. I och med att man själv inte kan välja kast, man föds helt enkelt till det, så är man fången inom dess murar för resten av sitt liv. Det är synd om de människor som inte är tillåtna att göra saker bara på grund av att de är födda till ett lågt kast, speciellt eftersom de får leva med det falska fakta att de föddes till en lägre ställd varelse på grund av dålig karma i hela sitt liv. För det första tycker jag att alla människor borde ha samma rättigheter i samhället, för det andra tycker jag inte om synen på att människor är mindre värda än andra och för det tredje tycker jag inte om kastsystemet på grund av den så skeva jämställdheten emellan människorna. Normer och regler som denna spelar en stor roll i människors liv eftersom regeln påverkar alla människor som innefattas av systemet (i många fall) på ett mycket obehagligt sätt. Kastsystemet går inte att komma ifrån och det är just därför som jag valde Hinduismen till den religionen som svarade sämst på de eviga frågorna.

I den här delen av arbetet ska jag bedöma sanningshalten i informationen jag hämtat från tre av mina olika källor. Jag har valt ut de tre källor som jag hade störst hjälp av i mitt religionsarbete, bortsett från läroboken. Samtliga av dessa är webbsidor på Internet som jag hittat via google.

Den första av de källor jag tänker bedöma heter, brobyggarna.org, en kristen församling.

Brobyggarnas församling grundades av en före detta resepredikant vid namn Veli Sergei, som reste runt i hela norden och predikade för kristna i olika kyrkor. Veli Sergei fick med sig en del folk och bildade en väckelserörelse som han drev aktivt på plats i några år. Men i och med att rörelsen växte insåg även Veli att man behövde en bas för allt sitt arbete. Därför bildade man i slutet av 1970-talet hemsidan "brobyggarna.org". Det är nu en mycket välbesökt hemsida med flera tusen besökare varje dag. Kanske på grund av att det finns så många olika funktioner och information att du kan få svar på nästan vilken kristen fråga som helst. Det finns bland annat en funktion som heter "fråga pastorn", där kan man fråga Veli Sergei själv om en valfri fråga via e-post. Det finns berättat om Sergeis uppväxt i Lappland och andra mer utförliga beskrivningar om hur rörelsen utvecklats genom åren, och att hemsidans skapare väljer att gå ut offentligt, tillgänglig för vem som helst förhöjer trovärdigheten enligt mig. Om man som skapare till en hemsida undviker att håla sig anonym för sidans användare tror jag att man som besökare får ett större förtroende för sajten. Likaså den beskrivning som finns tillgänglig om rörelsens bakgrund förhöjer trovärdigheten en bit.
Jag tycker det verkar som om hemsidans skapare har stora kunskaper i ämnet.

Den källan jag ska bedöma härnäst heter, buddhist.se.

Buddhist.se är en relativt ny hemsida jämfört med den tidigare, det behöver förvisso inte nödvändigtvis betyda att den har sämre information men sidan är otvivelaktigt mindre och inte heller lika populär. Sidan består för tillfället inte av någonting mer än ett diskussionsforum där alla sidans medlemmar kan logga in och diskutera olika religiösa frågor rörande buddismen. Texterna publiceras senare på hemsidan så att vem som helst kan läsa dem. Det innebär såklart att alla texter inte behöver vara hundraprocentigt sanna. Hemsidans skapare går inte ut offentligt eller presenterar sig för sidans besökare, det finns inte heller några fakta att läsa om sidans ursprung eller uppkomst men det går dock att kontakta sidans skapare via "kontakta oss". Den information jag hämtat härifrån har jag jämfört med läroboken för att inte råka ta med någonting som är osant i mitt religionsarbete, och allt verkade stämma överens.
Därför bedömer jag att skaparna till denna hemsida har någorlunda kunskaper i ämnet men att sidan saknar trovärdighet då vem som helst kan välja att publicera sin text på sidan.

Den tredje och sista källan jag ska bedöma är, wikipedia.org, den fria encyklopedin.

Wikipedias projekt "den fria encyklopedin" har funnits i svensk version sedan den 3 maj 2001 och är nu vida känt. Den fria encyklopedin går ut på att vem som helst ska kunna gå in och läsa eller redigera vilken som helst av de nu 10 miljoner artiklar som finns uppladdade på sidan. I och med att vem som helst kan gå in och skriva eller redigera vad som helst så sjunker trovärdigheten på hemsidan grovt, det går helt enkelt inte att lita på wikipedia fullt ut. Trots att det finns anställda på företaget som har den enda uppgiften att leta i artiklar efter eventuella fel så kan hemsidan aldrig uppnå samma trovärdighet som ett riktigt uppslagsverk där allmänheten inte är tillåten att publicera sina artiklar.
Det går inte att helt bedöma kunskapen i ämnet hos den personen som skriver artikeln eftersom det kan vara flera hundra personer som tillsammans hjälpt till att utforma artikeln, på distans. Däremot kan jag bedöma sanningshalten i artikeln jag använt. Efter att ha jämfört fakta med läroboken och andra källor kom jag fram till att fakta var helt korrekt och utan fel. Men just på grund av projektet "den fria encyklopedin" så kan jag inte bedöma att sidans trovärdighet är märkvärdig på något sätt.

Som den mest trovärdiga av mina tre källor enligt mig har jag valt, "brobyggarna.org", en kristen församling. Det har jag gjort delvis för att de inte låter allmänheten redigera den fakta som finns på sidan och delvis på grund av att de verkar villiga att visa sig offentligt för sidans användare. När man läser om rörelsens historia under "om brobyggarna" så tycker man att det borde gå att lita på sajten, med tanke på skaparens meriter i ämnet.

Enligt mig är det "wikipedia.org", den fria encyklopedin, som har den lägsta trovärdighetshalten av mina tre utvalda källor. Det har wikipedia, enligt mig, på grund av projektet "den fria encyklopedin". Buddhist.se fungerar ju förvisso på ett liknande sätt men där kan man inte gå in och ändra i efterhand och därmed behöver de som driver sidan bara korrigera texter en gång. Och de har och betydligt färre medlemmar än vad wikipedia har besökare per dag.

Litteratur:

Ämnesboken

Fakta om Kristendomen sid. 29

Internetmaterial:

www.buddhist.se

www.brobyggarna.org

www.wikipedia.org

www.ungdomar.se

www.humanister.se

www.jf-stockholm.org

Övrigt:

Marias redovisningar i helklass