Tipsa en vän om denna artikel:
Till:
Från:
Niorna har skrivit avslutningstal

Minns ni hur ni kände inför att börja skolan?


Tyra Lundberg 2021-06-13

Jag minns hur femåriga jag var så trött på att gå på dagis och nästan längtade ihjäl mig efter att få börja i skolan. Medan jag nu på senare tid har längtat tillbaka dit igen. Där allt var så lätt och oproblematiskt. Efter 1tio år i samma skola har nog vi alla känt oss rätt trötta på det här, gå i samma korridorer med samma klassrum med samma människor. Men nu när det snart är slut, vill jag knappt härifrån.

Min inställning har alltid varit ungefär “gå ut 9:an? Pffft, det är ju typ 5 år kvar.” “Balen i 9:an, aa eller hur, det är ju mer än tre år kvar.” “Börja gymnasiet, men herre gud det är ju ett helt år kvar.” Det har alltid känts som en evighet bort och det har alltid känts så overkligt, som att de aldrig någonsin kommer att hända.

Men nu står vi här, dagen vi lämnar den här skolan och förväntas efter tio år vara redo för det. Lämna Strandskolan där jag spenderat större delen av mitt liv, där jag växt upp, där jag känt alla känslor tillsammans med människorna jag lärt känna här. Hur är det meningen att man ska hantera det?

Jag är otroligt tacksam för min tid här på Strandskolan och allt jag upplevt här, alla minnen som sent ska glömmas. Allt från klassresor till alla danser i Strandfestivalen, till all stress och plugg inför prov. All press till största del från mig själv och alldeles för mycket prestationsångest. Men jag är tacksam för allting.

Det finns så klart många personer jag vill tacka för att min upplevelse får 5/5 stjärnor på Tripadvisor. Inte minst alla fantastiska lärare för allt ni gjort för oss och för att ni alltid trott på oss. Även fast det ibland känts som att ni har kommunikationssvårigheter som lägger in alldeles för många prov på en och samma vecka.

Ett alldeles speciellt tack går till en stor favorit, en lärare i SO, NO, svenska, matte, ja, till och med spanska, till frågor om livet och allt däremellan. En vän, en person jag kommer sakna så otroligt mycket. Ett stort tack till Jonatan för att du alltid lyssnat och funnits där vad det än har varit.

Men det största tacket går till alla vänner jag fått, som jag lärt mig otroligt mycket av och delat många skratt med. Jag skulle aldrig kunna önska mig bättre människor att spendera min tid i grundskolan med. Jag har kommit så nära några personer här att det känns som att jag fått en extra familj. Tack till er för att ni alltid funnits där och varje dag gett mig en anledning att gå till skolan.

Det har nu blivit dags för oss att lämna vardagen på Strandskolan bakom oss och skapa en ny. Lämna tryggheten och vandra vidare. Om det finns säkert blandade känslor. För min del känns det sorgligt, som att efter tio år skiljas från en älskad vän. Men samtidigt underbart att få se något nytt. Även fast det tyvärr för min del betyder att jag inte längre kommer ha en tre minuters promenad till skolan.

Vet ni hur ni känner inför att börja gymnasiet?

Jag känner mig lite som den där femåringen igen.


Kommentera Tipsa en vn Skriv ut






Strandaren
Ansvarig utgivare:   Jonas Åhlund
Webmaster:   Jonas Åhlund
Redaktion:   Ella, Erik, Edvin, Victoria, Emilia, Ebba, Nova, Alba, Harriet, Stella, Lea, Elisia, Linn, Vera, Lova-Li, Lykke, Jonatan