Anpassa skolschemat efter ungdomars sömnbehovSveriges skolsystem är ett av de i världen som inte anpassar skolschemat efter elevernas bästa. Det forskas allt mer om sömnen, man börjar förstå mer och mer om hur viktig den faktiskt är och att den påverkar hur effektivt din hjärna och kropp kan arbeta och processa information. Att åldrarna 13-19 har ett växande sömnproblem med ökad sömnstörning är inget att vara förvånad över. På lång sikt ser man att dessa sömnstörningar även följer med senare i livet, därför måste vi ta ställning nu. Att starta skoldagen innan 09:00 vore inte ett klokt val enligt ett flertal studier. Att starta skoldagen efter 09:00 skulle vara optimalt och skulle gynna alla elever i åldrarna 13-19. Tonåringar har en naturligt förskjuten biologisk klocka, vilket innebär att tonåringar av biologiska skäl somnar senare än barn och vuxna. Enligt 1177 behöver barn från 13 år 8-9 timmars sömn, men vissa behöver ibland mer. Deras biologiska klocka gör att de somnar senare än tidigare i livet, de somnar därför oftast vid midnatt. Om ungdomar ska börja skolan tidigare än 09:00 får tonåringar automatiskt mindre sömn än vad de faktiskt behöver. Många ungdomar vänder även på dygnet vilket gör att de får ännu svårare att somna på kvällen. Ungdomar som vänt på dygnet blir ofta trötta först vid 3-4 tiden på natten och vill helst sova Då dygnsrytmen störs i puberteten, kan barn som normalt är morgonpigga plötsligt bli morgontrötta. De vill vara uppe sent på natten och sova länge på morgonen, och blir därför ofta trötta under skoldagarna. De allra flesta sover som bäst mellan midnatt och klockan nio på morgonen. “Att begära att en tonåring ska vara uppe och alert klockan 07:30 är som att begära att en vuxen ska vara aktiv och alert vid 05:30”, sade Horacio de la Iglesia, professor i biologi på Washingtons universitet. Ett skolschema som börjar senare tillåter ungdomar att få tillräckligt med sömn. Med tillräcklig sömn vaknar man upp utvilad, med mer energi och bättrekoncentrationsförmåga. En god natts sömn leder dessutom till förbättrad inlärningsförmåga, minnesförmåga och ökad produktivitet, som i sin tur direkt leder till förbättrade skolresultat. Detta bekräftas av ett multum av studier, experiment och utredningar. I en amerikansk studie visades det att studenter som började skolan klockan 09:00 hade en ökad närvaro och de fick en lugnare atmosfär i klassrummet. Med en bra arbetsmiljö tillåts eleverna att arbeta ostört med sina uppgifter och studier. En förbättrad prestationsförmåga som leder till förbättrade skolresultat ger i sin tur fler valmöjligheter för studenterna. Bättre betyg ökar möjligheten för studenten att bli antagen till önskad utbildning. Studien påvisade dessutom att studenterna minskade sitt intag av alkohol, nikotin och droger. Otillräckligt med sömn leder till minskad koncentrationsförmåga. Många elever dagdrömmer under skol- och arbetstid, de visar även minskad entusiasm, har en sämre förmåga att fatta beslut och deras riskbenägenhet ökar. Dåligt med sömn ökar risken för skolk, detta tillsammans med en minskad koncentrationsförmåga ger sämre skolresultat. För lite sömn kan också leda till depression samt ge långsammare reflexer. Med mer sömn är man mer alert vilket bl.a. minskar risken för bil- och mopedolyckor. Tonåringar med sömnbrist riskerar att ta både fysisk och psykisk skada. En god natts sömn har en mängd fördelar för din hälsa. Enligt en mängd källor och studier, bland annat. från flera myndigheter, fastslås det att en adekvat mängd sömn resulterar i ett friskare immunförsvar och ett bättre, jämnare humör. Med ett effektivt immunförsvar blir du sjuk mer sällan. Ett bra och stadigt humör gör det enklare att utföra arbetsuppgifter och komma överens med människor. Sömnbrist stör även det endokrina systemet (dvs hormonsystemet), vilket leder till en ökad mängd av hormonet ghrelin. Ghrelin är ett hormon som reglerar dina energinivåer (blodsockernivåer) och din aptit. Tillräckligt med sömn medför därför även stadigare blodsockernivåer, bättre blodtryck och ett starkt hjärta, vilket i sin tur minskar risken för fetma, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Sömnen är särskilt viktig i tonåren eftersom kroppen fortfarande växer och utvecklas. Visst kan man hävda att ungdomar kommer att utnyttja ett sådant schema genom att vara uppelängre. Då vill jag ha sagt att dessa studier jag hänvisat till, faktiskt visar att detta inte stämmer för majoriteten av eleverna. Merparten av eleverna nyttjadeiställetsenareläggningen av skolschematför att få tillräckligt med sömn, vilket är förståeligt av många anledningar. Vem vill inte vakna upp utvilad, på bra humör och med bättre hälsa? Om skolan skulle ta initiativet att faktiskt ta hänsyn till elevers hälsa och välmående genom en ändring av schemat kommer mindre elever kommer klaga på skolan och fler rentav ta den på allvar och göra sitt bästa. Eleverna kommer därmed med en bättre skolgång och mer effektiv utbildning ge tillbaka till samhället och fortsätta utvecklingen av nyskapande. Källförteckning: https://www.nytimes.com/2019/10/28/learning/should-your-school-day-start-later.html https://www.washington.edu/news/2018/12/12/high-school-start-times-study/ https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fnhum.2017.00588/full https://www.cdc.gov/sleep/features/schools-start-too-early.html https://www.1177.se/barn--gravid/att-ta-hand-om-barn/barns-somn/barns-somn-i-olika-aldrar/#section-22346 https://health.gov/myhealthfinder/topics/everyday-healthy-living/mental-health-and-relationships/get-enough-sleep https://www.webmd.com/sleep-disorders/benefits-sleep-more https://www.sclhealth.org/blog/2018/09/the-benefits-of-getting-a-full-night-sleep/ https://www.betterhealth.vic.gov.au/health/healthyliving/teenagers-and-sleep https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18564298/
| |||||||||||||||||||||
|
