Recension av filmen Fighting

Harvey bestämmer sig att hjälpa Shawn och visar upp honom för sina kontakter. De beslutar att Shawn ska få pröva att gå en match. Matcherna hålls i hemliga rum och visas upp för mäktiga och rika män som satsar stora pengar på matcherna. Självklart vinner Shawn sin första match men inte helt enkelt, det krävs en hel del blod för att vinna. Framstegen fortsätter och till slut så hamnar Shawn på klubbar där prispengarna är stora och motståndarna är större och tuffare. Filmen bygger inte bara på våld och blod, den handlar också om den gulliga kärlekshistorien mellan Shawn och Zulay.

Personligen så tycker jag att regissören har gjort ett tappert försök till en dejtingfilm. Tjejerna får romantiken och bara muskulösa överkroppar samtidigt som killarna får de brutala fighterna.

Eftersom filmen heter Fighting så borde man ju anta att filmen innehåller många slagsmål, men trots detta så är det nästan bara fyra ynka scener som det brutala våldet visas. Trots detta så klarar sig ändå Dito Montiel (regissören) undan eftersom de slagsmålsscener som är med i filmen är så unika och kreativt uppbyggda.

Musiken, skådespelarna, miljön som scenerna spelas in vid allt matchar så bra ihop med varandra. Trots detta så får filmen bara 3 utav 5 stjärnor på grund av bristen på så kallade fightingscener.