Varje år sedan 2002 genomförs denna undersökning för att kunna se hur mycket kommunerna väljer att satsa på skolan, men också för att kunna se vilka kommuner som man behöver förändringar i. Det är viktigt att satsa på skolan då det är en god investering för framtiden. De vill att kriterierna som ingår ska ha störst betydelse i skolorna. Lärarförbundet följer tio kriterier och under tiden denna undersökning pågått har kriterierna utvecklas, men också tagits bort, samtidigt som vissa har tillkommit. Av alla dessa 290 kommuner som deltar i denna undersökning har Tyresö kommun placerats på 253:e plats. Jag har nu valt att undersöka detta område mer noggrant för att bland annat kunna ta reda på vad som gjorde att vi i Tyresö kommun hamnade på den placering vi gjorde, men också vad som ska göras för att förbättra svagheterna.
Jag har den 17 december 2020 intervjuat Jannice Rockstroh (S) som är ansvarig politiker för skolfrågor i Tyresö kommun för att besvara dessa frågor.
Så här ligger Tyresö kommun till vad gäller de olika bedömningskriterierna:
Lärartäthet (277/290)
Resurser till undervisningen (277/290)
Friska lärare (246/290)
Utbildade lärare (202/290)
Lärarlöner (12/290)
Kommunen som huvudman (203/290)
Andel barn i förskola (127/290)
Meritvärde årskurs 9 (44/290)
Andel godkända elever (147/290)
Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 3 år (159/290)
Vad är din förklaring till att Tyresö kommun ligger så långt ner i rankingen av Sveriges kommuner (total siffra 253 av 290)?
- Det beror på att vi under många år inte gett tillräckligt mycket resurser till skolan, vilket man ser genom att alla skolorna i Tyresö kommun tidigare legat back på över 20 miljoner och har därför inte en stadig organisation. Det har därefter följt med oss och fortsätter att göra idag. Vi försöker nu att få en balans på organisationen genom att investera mer i skolorna, som ger oss förhoppningar till en bättre placering.
Vad beror det på att Nacka kommun har så mycket högre placering än vad Tyresös kommun har, tror du?
- Om man tittar på de enskilda kriterierna så kan man se att Nacka kommun ligger näst sist på resurser till undervisningen. Samtidigt ligger de väldigt högt upp när man tittar på meritvärdet. Några saker som man mäter i undersökningen som andel godkända elever och meritvärde, vet vi att elever som bor med vårdnadshavare som har hög utbildning har bättre förutsättningar att lyckas i skolan. Man brukar prata om socioekonomiska faktorer och det är Nacka väldigt starka inom, vilket gör skillnad i kriterierna. Man får som sagt inte glömma att Nacka ligger lägre i andra kriterier som t.ex resurser till undervisningen.
Vilka anser du då är de viktigaste kriterierna?
- Jag har tre viktiga kriterier och skulle framförallt säga andel godkända elever, därför att de ska kunna plugga vidare och söka vidare till andra utbildningar. Det är det viktigaste vi kan ge unga, alltså att gå ut skolan med godkända betyg. En viktig faktor för att kunna uppnå det är utbildade lärare som ger förutsättningar för att så många elever som möjligt ska gå ut med godkända betyg. Det tredje kriteriet är lärartätheten, därför att tiden som varje lärare kan ha med varje elev är viktig för att lyckas.
Utbildade lärare är en av våra svagheter, hur ser du kring det?
- I år ligger vi på rankningen (202 av 290), medan förra året låg vi på placeringen (241 av 290). Vi ligger alltså på 70 %, vilket är en låg siffra, men målet är att behörigheten ska höjas. Behöriga lärare kostar mer i och med att de har högre lön så för att klara det måste vi höja skolpengen. Det här gör så skolor har råd att kunna anställa behöriga lärare. Det man ska komma i håg är att fritidshemmen ingår i behöriga lärare och fritidshemmen behörighet ligger under 20 %, vilket drar ner detta kriterium. Det vi gör att under nästa år rikta oss mer på det och investera mer där. Så att vi kan vidareutbilda och anställa fler behöriga.
Finns det någon statistik för de kommuner som liknar Tyresö, exempelvis när det gäller folkmängd eller antal skolor?
- På Skolverket finns det något som kallas för kommunblad, där kan man jämföra riket och kommungrupper. De tittar även på socioekonomiska faktorer och ser om skolan presterar som de ska göra, genom vilka elever som ingår i skolan och det är exempel på analyserna som vi gör. Det finns många rankningar som följer olika kriterier och av dem finns som sagt Lärarförbundet. Det lägger man ihop och gör en analys av. För att kunna jämföra med andra kommuner tittar vi på varje statistik var för sig. Det viktigaste är att jämför med sig själv genom att titta på varje statistisk siffra. Det gör att vi kan jobba mot och utveckla våra svagheter.
Har ni genom statistik kunnat se om vi har blivit bättre eller sämre i de olika kriterierna?
- Andel utbildade lärare, meritvärde, godkända i alla ämnen och andel som följer gymnasiet har vi fått bättre rankning i. Trots det har vissa kriterier blivit sämre om man jämför med andra kommuner, men om man tittar på rankningen i helhet ligger vi lika som på tidigare åren. När vi då jämför oss med oss själva. Andel godkända elever, utbildade lärare och lärartäthet följer jag noga för att se hur skolans kvalitet är, vilket är väldigt viktigt.
Hur jobbar ni med att förbättra våra svagheter?
Lärartäthet (277/290)?
Resurser till undervisningen (277/290)?
Friska lärare (246/290)?
Utbildade lärare (202/290)?
- Utbildade lärare och lärartäthet måste vi tillföra mer till, vilket vi nu har gjort och fortsätter med. Vi måste utbilda fler behöriga på fritidshemmen för det är en viktig faktor för bra kvalitet. När det gäller friska lärare får man tänka att vi lever i en pandemi, vilket påverkar det, men vi förebygger detta genom att har en bemanningsenhet med vikarier som hjälper oss att få in vikarier på fritidshemmen. Anledningen varför vi gör det beror på att vi vill minska stressen och bland annat hos lärare så att de kan vara lugna vid att elever som har det svårt för den hjälp de behöver, t.ex. en kurator som kan ta över. Resurser till undervisningen kan inte jag förstå vad Lärarförbundet har mätt på, för vi tillför så mycket till skolan varje år, men det vi kan göra är att vi tillför mer och mer pengar som vi gör.
Tror du att vi kommer att höja oss i rankingen med hjälp av dessa förebyggande åtgärder?
- Jag hoppas att vi gör det och min uppgift är att se till så att så många som möjligt går ut med godkända betyg, att vi har lärare som trivs och har en hög andel utbildade lärare. Då måste jag göra åtgärder och insatser för att det ska bli så bra som möjligt.
Finns det skillnader mellan de olika kommunala skolorna i Tyresö kommun och i så fall varför och vad kan göras åt det?
- Ja, det finns skillnader och kommer alltid och göra på grund av att rektorn styr över sin skola på sätt och vis. Jag säger vart vi ska och sen får rektorn och lärarna bestämma hur de ska nå dit, vilket ser olika ut i varje skola. Det får inte vara för mycket olikheter, vilket vi jobbar med. Vi politiker har olika medel för att styra över likvärdigheten och för det har vi skolpengen, men också social ekonomisk fördelning av pengar.
Finns det några nyligen tagna politiska beslut som syftar till att förbättra skolsituationen i Tyresö kommun? I så fall vilka?
- Vi har precis tagit budgeten för året, där vi visar vad vi vill med skolan. Då ska vi höja skolpengen ytterligare. I detta har vi riktade satsningar. Vi har lagt fyra miljoner till lärmiljöer då vi ger skärmar, lurar, sittkuddar för alla elever som behöver. Vi har även riktat oss på skolbibliotek med 600 000 och är en sak som är viktig för att öka likvärdigheten så att alla ska ha tillgång till böcker. Vi har riktat till Skolmaten, så alla kök är krav certifierad, ekologisk och har hållbar mat. Även satsningar på fritids där alla får arbetskläder i och med att de är ute med barnen. Vi ökar anslagen tillmodersmålsenheten, vilket är superviktigt för de som har annat modersmål får undervisning i det. Det finns forskning på att om man behärskar sitt eget modersmål har man mycket mer förutsättningar i andra ämnen. Vi har lagt fem miljoner på skolgårdar för att utrusta dem och kan förändra så elever är ute mer. Vi har till sist lagt 500 000 på kompetensutveckling, vilket är viktigt för att kunna trivas.
Skulle du rekommendera en vän att placera hens barn i en av Tyresö skolor?
- Absolut, därför att jag är stolta över alla våra skolor. Jag är superstolt över engagemanget av eleverna, även många skickliga lärare som jobbar med forskningsprojekt. Jag har själv barn i Tyresös skolor som trivs jättebra, vilket är en viktig faktor för skolans miljö.
När det gäller Tyresö kommuns styrkor, hur ser du kring frågan om andel barn i förskolan (127/290). Har andel barn i förskolan någon betydelse för hur meriten i årskurs 9 blir?
- Det är viktigt med förskolan och är ett tidigt stöd. Genom förskolan får man språkträning och jag skulle bli förvånad över att det inte skulle få en betydelse längre fram. Jag har ingen forskning att referera till, men kan tänka mig att det har en betydelse.
Varför tror du att andel barn i förskolan är en styrka?
- Vi har många föräldrar som jobbar 100 %, som gör att sina barn befinner sig på förskolan. Det är väldigt många vårdnadshavare som är nöjda över förskolan. De är nöjda med verksamheten och har en hög kvalitet. Det här gör så att vårdnadshavarna känner att man kan jobba 100 procent för att barnen är trygga i förskolan.
Vi som jobbar med Strandaren tackar Jannice så mycket för intervjun.
Länk till hela undersökningen: Bästa skolkommun - resultat och historik.
