Rektor Magnus berättar om skolans ekonomi

Jag började med att fråga Magnus om utgifter och intäkter. Med nuvarande elevunderlag får Strandskolan in 59 miljoner kronor från kommunen som ska spenderas förståndigt under året. Inför det här året höjdes personalkostnaderna med 3 % samtidigt som intäkterna per elev inte ökade, vilket betyder att cirka 1,5 miljoner kronor ska sparas in det här året.

Enligt Magnus prognos kommer skolan att minska kostnaderna med 1 miljon i år.
Men Strandskolan började det här året med drygt 400 000 kronor i plus från förra året vilket betyder att Strandskolan ska kunna börja nästa läsår utan vare sig skulder eller överskott.

Här kommer Strandskolans ungefärliga utgifter från förra året:

Cirka 42 miljoner kronor gick till personalens löner, cirka 12 miljoner kronor gick till hyra av lokalerna och ungefär 5,5 miljoner gick till mat, lokalvård och prylar såsom läromedel och fotbollar.

Jag tänkte på att Strandskolan har fina och stora lokaler som kanske gör att Strandskolan behöver betala mer hyra till kommunen jämfört med andra skolor i Tyresö.

Magnus svarade att Strandskolan tillhör skolorna som betalar mest lokalhyra per m2. Skillnaden mellan olika skolors lokalhyra borde minska, enligt Magnus.

Jag fick också reda på att skolan får in 73 000 kronor för en högstadieelev från kommunen, varje år. Det är lite mindre för mellan- och lågstadiet.

Skolor som har fler elever som behöver speciellt stöd får extra ekonomisk tilldelning, sade Magnus. Det här betyder att man inte heller kan ha så små klasser som man vill ha för att ekonomin ska gå ihop. Självfallet kan man ju väga upp det genom att ha fler elever i en klass men det fungerar ju inte riktigt så.

Andra lika gamla som jag känner som går i andra skolor i Tyresö har en enskild dator. Så jag frågade Magnus om hur skolan tänker om datorer. Magnus svarade att han vill avvakta beslut i kommunen om utbyggnad av kommunens nätverk, innan han och pedagoger på skolan tar beslut om vilka investeringar i digital teknik som ska göras. Det som gör att skolan inte redan har gjort det är bl. a att datorerna som Magnus vill köpa in är Chromebooks som inte går att ansluta till nätverket Tyreso, som är snabbare än allmänna Tyreso Open och har flera program som särskilt hjälper till för elever med behov av speciellt stöd.

Jag frågade också om kostnaderna för fritids och Magnus svarade att kommunen ger mer pengar till fritidsverksamhet beroende på hur många elever som går på fritids. Det är en separat intäkt och utgift.

Jag frågade också om konstgräsplanen som till synes aldrig blir av. Magnus svarade att förut fanns det inte pengar men att Strandskolan sedan skulle få Tyresö FF:s konstgräs när detta skulle bli utbytt. Men då när Tyresö FF:s damlag gick i konkurs fanns inte längre behov av ett nytt konstgräs på Tyresövallen, så Strandskolan blev återigen utan plan.
Men Magnus sade också att det finns planer på en ny
11-mannaplan, kanske också med friidrottsanläggning och läktare på fältet bredvid skolan.
Magnus hoppas att det ska bli verklighet 2016.

Slutligen frågade jag Magnus om han såg någon möjlighet för eleverna på Strandskolan att i framtiden bestämma mer över skolans ekonomi och på den frågan svarade Magnus att det självfallet kan ske. Han berättade att på hans förra skola så hade elevrådet ett belopp på några tusen kronor som de kunde bestämma över själva utan medtycke från skolledningen.

Magnus är villig att införa ett liknande system på Strandskolan. Han sade också att han kunde visa budgeten i början av året för elever för att få deras åsikt.