Svordomar, kaos och skratt

Det hela började i Krusboda skola. Efter att man gått med samma människor i sexårs så var det inte särskillt pirrigt att börja skolan. Man gick in i klassrummet som en kung och kände sig så stor, man började ju faktiskt ettan. Ettan, tvåan och trean gick i handvändning. Sedan var det hej då Krusboda och hej Strand. Nytt hus, ny skola. Jag intalade mig att detta inte skulle vara några problem, dock kände jag hur svetten började rinna i nacken när jag kom in i idrottshallen. Första dagen gick och det var verkligen inga problem, jag blev bra välkomnad och kände mig snabbt som hemma.
Till skillnad från många andra som precis bytt skola var jag inte blyg för fem öre, efter ett halvår var jag med i strandfestivalen och sjöng inför hela skolan.

Mellanstadiet gick också i en handvändning, helt plötsligt började jag sjuan. Jag gick i en annan del av skolan, jag fick nya lärare (som dock byttes ut titt som tätt) och jag började läsa spanska. Det finns inte så mycket att säga om sjuan, den kom och gick som en blinkning. Åttan var året som saker började hända. Jag blev tajtare med mina nya kompisar, kompisar som jag nu hoppas att jag kommer ha med mig för resten av livet. Jag tog tag i min skolgång och lade ner tid på mina studier (som blev väldigt mycket då vi hade galet mycket arbete att göra), vi hade den årliga danstävlingen som alla åttor har, danstävlingen som jag vann. Ja, mycket hände i åttan och den tog snabbt slut. Skolavslutningen var nog den roligaste skolavslutningen för man kände efter ett helvetes jobbigt år med extremt mycket skolarbete (och dock mycket skratt), så fick man sommarlov.

Sommarlovet gick och dagen var kommen, dagen som jag skulle börja nian. Nian, det låter nästan lite overkligt när man säger det. Så där kom jag gående mot idrotthallen med solen lysande i mitt ansikte, jag kände mig som en kung igen. Jag skulle bli störst på skolan. Dagarna gick och snart var det dags för niornas paddling som görs varje år. Vi skulle gå genom Tyresta, sova i tält och paddla hem dagen efter. Jag lyckades dock bli sjuk till den dagen så det blev ingen tältning för mig. Jag blev hämtad på kvällen och körd tillbaka för att kunna paddla hem. Jag måste vara ärlig och säga att jag och Saga inte var de bästa när det kom till paddling,  
Det blev några besök inne i vassen och några krockningar, men vi klarade oss hem!

Efter dessa kaosiga dagar blev det ännu fler skoldagar och ännu mer skolarbete. Terminen gick och plötsligt var det dags för niornas innebandymatch. Jag klev in i idrottshallen, började bygga sarg och kände hur nervositeten började växa. Matchen startade och jag tror aldrig att mitt hjärta har slagit så snabbt som det gjorde just då. Minuterna gick och poängen ramlade in. Det slutade med en klockren vinst! Jag kände mig legendarisk då jag lyckades vinna över lärarna. Efter matchen gick dagarna på och det var dags för jullov. Sedan började skolan och jag var tillbaka i helvetet. Nu sitter jag här i klassrummet och drömmer om hur balen kommer bli. Drömmer om hur jag vill ha den perfekta klänningen, det perfekta håret och den perfekta baldejten.

Min skolgång har verkligen gått snabbt, jag har haft så många skratt och fått så många minnen. Jag kan inte tänka mig att inte komma hit varje dag, det går inte in i min hjärna, men jag vet att det kommer ske för att framtiden är bara en blickning bort.