Ska barn få använda mobiltelefon i tidig ålder?


Nora Westberg 2010-05-21

Nora har funderat på det här med mobilanvändande i tidg ålder.
Nora har funderat på det här med mobilanvändande i tidg ålder.

Mobiltelefonanvändandet kryper ner allt tidigare i åldern. Mobiltelefonen är inte längre enbart ett kommunikationsmedel utan en underhållningspryl som man kan spela spel och ta foton på. Det gör den attraktivare för barn och mobilkonsumtionen bland de mindre barnen har ökat.

TV4 frågade 1000 föräldrar vid vilken ålder deras barn fick sin första mobiltelefon. Genomsnittet var vid knappt elva års ålder. Men det finns många föräldrar som ger sina barn egen mobiltelefon redan vid 7-8 års ålder. Jag tycker att det är för tidigt, vid den åldern är en dyr mobil att stort ansvar. Det är lätt hänt att telefonen går sönder, tappas bort eller blir stulen, och det skulle ge ett barn stora skuldkänslor då den inte lyckats hålla reda på sin värdesak. Det blir också dyrt om man gång på gång måste köpa en ny telefon, istället vore det bättre att vänta tills barnet är gammalt nog att kunna hålla reda på sina saker.

Mobiltelefonens utveckling har gått framåt med en rasande fart. För bara några tiotal år sedan var det endast de välbärgade som hade råd med en mobil, som då var väldigt stor och tung och fick bäras i en stor väska. Sedan blev den tillgänglig för medelmänniskorna och var ett praktiskt kommunikationsmedel att använda sig av när man inte var hemma. Nu är mobilerna små och lätta att ha med sig och de innehåller dessutom en rad med fler olika funktioner som kamera, musikspelare, spel, Internet osv. Det gör dem attraktiva till en yngre åldersgrupp.

Många föräldrar ser mobiltelefonen som en trygghet då de kan nå barnen när de vill och för att barnen kan ringa upp. Jag tror däremot att ett barn utan mobil blir självständigare och ordentligare, istället för en telefon bör man lära barnen klockan och vikten av att passa tider. Med en mobil är det lätt att barnet kan tänka "äh, jag kan stanna här en stund till, de kan ju ringa om de är oroliga", och den sortens tänkande kommer antagligen att följa med personen även genom uppväxten och in i vuxenlivet.

Det jag reagerar mest på är hur beroende vissa barn blir av sin mobil. Varje dag ser jag barn sitta och hålla på med sina telefoner. Den som har en häftig telefon får uppmärksamhet medan den utan telefon inte syns lika mycket. De flesta barn som försöker övertala sina föräldrar att skaffa dem en egen telefon säger att "alla andra har det". Det håller på med sina telefoner istället för att leka och umgås med varandra. Mobilen är en stor statusgrej bland de yngre. Den som har en får uppmärksamhet då kompisarna tycker att den är häftig. Det handlar inte om att de vill kunna kontakta sina föräldrar, utan det är en sak som gör dem populära. Jag tycker inte att huruvida barnen får mycket vänner eller inte ska styras av vilka ägodelar de har. Barnen blir inte vän med den de tycker har bäst personlighet, utan med den som har de häftigaste prylarna. Det blir orättvis då vissa barn inte får en egen telefon och vissa familjer har helt enkelt inte råd att köpa en.

Jag tycker inte att barn ska få en egen telefon innan de passerat det stadium där ens ägodelar styr populariteten. Bland folk i min ålder är mobilen en stor del av vardagen, men det är ingen som bryr sig om någon har den senaste telefonen eller en gammal. Barn ska få vara barn, de ska vara ute och leka så länge de kan. Med en telefon sätts de fort in i vuxenvärlden. Om inga små barn har mobil så blir inte de utan telefon retade, istället väljer man kompisar efter personlighet. Barn ska vara ute och leka istället för att sitta still och knappa på en mobil, därför tycker jag att man ska vänta några år innan man ger sitt barn en egen telefon.

Kommentera Tipsa en vn Skriv ut




Kommentarer
1. Håller med Elin Posch 2010-05-25


Strandaren
Ansvarig utgivare:   Jonas Åhlund
Webmaster:   Jonas Åhlund
Redaktion:   Ella, Erik, Edvin, Victoria, Emilia, Ebba, Nova, Alba, Harriet, Stella, Lea, Elisia, Linn, Vera, Lova-Li, Lykke, Jonatan