Ola Lindholm går två vägar

Om "KP fixar" hade funnits på din tid, vad hade du önskat att Kamratposten då hade fixat åt dig?

Jag hade önskat att jag fått träna fotboll med en gammal målvakt vid namn Jan Möller från Malmö FF. Han var min stora idol, berättar Ola som själv stod i mål som ung.

Läste du KP när du var liten?

Mitt minne är så kort att jag inte ens kommer ihåg vad jag gjorde igår, skrattar Ola skämtsamt och förklarar att han blickar framåt i livet hela tiden, men att jag läste KP är jag nästan helt säker på att jag gjorde.

Hur gör man en KP - tidning?

Först lyssnar man väldigt mycket på läsarnas idéer och tänker på vad som är viktigt här i livet. Slutligen blandar man ihop allting och häller ner i en stor tratt, säger Ola leende efter en stunds tystnad, för att till sist dela ut uppgifter till alla fantastiska medarbetare här på KP. Eftersom Kamratposten har funnits i 117 år så finns det egentligen ingenting som vi inte redan har skrivit om. Därför tittar vi tillbaka i gamla tidningar för att se vad som skrevs då och om man kanske kan skriva om det igen på ett modernare sätt? Sedan ligger det helt plötsligt en tidning framför mina ögon.

Finns det något nummer av KP som du är extra nöjd över?

Jag brukar vara väldigt nöjd med alla nummer, men jag måste ändå säga att jag är lite extra nöjd över KP nummer 6 år 2009 då jag är utklädd till utomjordning, skrattar han och visar stolt upp en sida ur en av KP-tidningarna för Strandarens reporter där chefredaktören har på sig en guldig dress med två blå plastbitar framför ögonen.

Vilken är den roligaste kändisintervjun du gjort i KP?

Det var roligt att få ställa knasiga frågor till statsminister Fredrik Reinfeldt, medger Ola, men det var även kul att få intervjua världens starkaste man Magnus Samuelsson. Jag ställde mig bredvid honom och spände mina muskler för att fotografen skulle kunna ta en bild av oss tillsammans. Jag höll på att svimma på grund av att jag tog i så mycket!



Hur kan en inspelningsdag av Wild Kids se ut?

Jag brukar oftast sitta och skriva manus på morgonen, berättar Ola. På inspelningarna är det mest barnen som blir filmade. Om det finns några problem med hur barnen har det, så åker jag och hjälper till. Sedan bestämmer vi som jobbar med programmet vad som ska hända dagen efter och hur man kan ställa till med spännande problem för deltagarna. Jag sminkar mig aldrig som man gör i en studio. Istället tar jag bara på mig kläderna, hälsar på kameramännen och skriker "Nu kör vi!".

Du är expert på att tala inför mycket folk. Har du något råd till dem som känner sig obekväma med att prata inför människor?

Det allra bästa sättet är att vara väl förberedd och att ägna tiden innan åt att repetera istället för att oroa sig. Man kan fråga sig vad det värsta som kan hända är? Oftast är man rädd för att staka sig eller glömma bort vad man ska säga. Det enda som sker är att folk kanske fnissar lite, men en minut efteråt är det glömt. Man ska komma ihåg att det inte finns något som kan förstöra livet, säger han.

Vad är bästa botemedlet om man busar för mycket?

Om man busar så mycket att någon annan råkar illa ut är det bästa botemedlet att få höra hur den människan känner. Annars, om det inte skadar någon, får man busa så mycket man vill, säger Ola och skrattar skadeglatt.

Vad är det godaste fikat du fått på ett redaktionsmöte?

Schweizernöt och Coca Cola, säger Ola ögonblickligen och ler saligt.

FEM SNABBA

Katt X Hund
Programledare Chefredaktör X
Barn X Vuxen
Kamratposten X Wild Kids
Prata X Lyssna X

När snabbfrågan "Prata eller lyssna" kommer upp blir Kamratpostens chefredaktör för första gången under intervjun alldeles knäpptyst. Han lutar sig bakåt i stolen, sätter händerna bakom nacken och ser fundersam ut. För första gången i Strandarens historia verkar det omöjligt att välja mellan de två frågealternativen. Ola svarar slutligen att det självklara svaret är att prata, men att han samtidigt tycker att lyssna är viktigare.
Om Ola Lindholm inte lyssnat, så hade han inte hört lejonens rytanden i Afrikas savann eller markens skakande av elefantgjordarnas klumpiga steg. Om Ola Lindholm inte hade pratat, så hade ingen fått reda på hur fantastiskt det känns att få vara en del av värmen och äventyren som finns långt borta i de djupa färgernas Afrika. Berättelsen om den tappre Wild Kids - programledaren är ännu inte avslutad och kommer aldrig att tyna bort när han fortsätter sin vandring på sina två vägar.