Bröllop för kung och fosterland


Pella Eriksson 2010-05-28

Pella har besökt Livrustkammaren.
Bild:Pella Eriksson
Pella har besökt Livrustkammaren.

På Livrustkammaren i Stockholm hålls nu en helt unik utställning om svenska kungliga bröllop, från Gustav Vasa III:s till det senaste bröllopet mellan Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath. I utställningens centrum står de vackra brudklänningarna, den äldsta av dem från år 1766.

Många tror att utställningen började planeras på grund av kronprinsessans bröllop, men så är det inte, berättar Malin Grundberg som arbetar på museet.
Utställningen bygger faktiskt på boken "En brud för kung och fosterland" som Lena Rangström började skriva på för fyra år sedan.

Boken och utställningen handlar om hur prinsessor från olika länder skickades till Sverige för att gifta sig med svenska kungar. Men kärlek var aldrig inblandat i giftermålen. Politik och släktskap var istället två av orsakerna, det var viktigt att gifta sig med någon av kungligt blod för att själv anses som just kunglig.

Det var inte förrän på 1800-talet som kungarna själva började åka ut i Europa för att fria till olika prinsessor. Innan dess skickade kungar målningar av sig själva som sedan fick godkännas av en prinsessa.
Förr använde man sig inte av vigselringar, som vi gör idag. Istället bar 1500-talets brudar ett halsband med brudgummens bokstav. På 1600-talet ändrades det och de bar en brosch med kungens ansikte. Brudarna höll även i en solfjäder under bröllopet, brudbuketterna blev moderna först på 1800-talet.

Det sista stoppet på utställningen är ett avskilt rum med en stor dörr i mörkt trä. Rummet delas av ett svart staket. På andra sidan staketet står de vackra brudklänningarna uppställda.
Det första jag lade märke till var dem breda höfterna på vissa av klänningarna, hur kunde de röra sig i dessa kläder?

Breda höfter var modernt på 1700-talet, brudarna skulle även ha en så smal midja att de fick bära korsetter med valben. På 1850-talet var det modernt med en veckad krage, en så kallad Bertakrage. Malin berättar ivrigt om alla olika klänningar, vilka som har burit dem och vad som är speciellt för var och en av dem.

Något som är gemensamt för nästan alla klänningar är deras långa släp och de detaljerade broderierna. Alla klänningar är vita med silvriga detaljer, oskuldens färger. Kläderna pryds av olika blommor, som symboliserar kärlek och fruktsamhet.
På de äldre brudklänningarna ser man ofta en djup urringning, många detaljer och bara armar, jämfört med till exempel Silvias klänning som är väldigt täckande och enkel, svarar Malin när jag frågar hur modet har förändrats genom tiderna.

För att få svar på mina sista frågor följer jag med Malin till hennes kontor där jag får prata med Ingeborg, som har jobbat cirka 80 intensiva timmar med en av klänningarna.

Kläderna har förvarats i stora magasin med syrafritt papper, kjolen i en kartong och släpet i en annan. Det är viktigt att kläderna inte utsätts för fukt eller starkt UV-ljus, därför får de inte heller vara utställda för länge.

Ingeborg berättar att varje gång som man flyttar kläderna så lossnar det mer och mer från spetsarna. Därför kan det diskuteras om det är bra eller dåligt att ställa ut dem.

Vi har försökt att jobba så lite som möjligt med dem och vi har alltid handskar när vi arbetar. På vissa ställen har vi använt oss av hårsilke som är en tunn tråd för att fästa broderier och spetsar. Om vi inte hade tagit upp klänningarna och förstärkt dem nu så kanske det hade varit för sent sedan.
Utställningen på Livrustkammaren var väldigt intressant och lärorik. Jag vill speciellt tacka Malin Grundberg för att hon delade med sig av sin kunskap till mig.

Bröllopsskor i väldigt små storlekar.
Bild:Pella Eriksson
Bröllopsskor i väldigt små storlekar.


Drottning Fredrikas brudklänning från år 1797.
Bild:Pella Eriksson
Drottning Fredrikas brudklänning från år 1797.


Drottning Silvias klänning från 1976 då hon gifte sig med Carl XVI Gustaf.
Bild:Pella Eriksson
Drottning Silvias klänning från 1976 då hon gifte sig med Carl XVI Gustaf.


Istället för en vigselring bar man på 1500-talet ett halsband med kungens bokstav på.
Bild:Pella Eriksson
Istället för en vigselring bar man på 1500-talet ett halsband med kungens bokstav på.


Dessa kläder är från när Kronprins Oscar och Josefina gifte sig den 19 juni 1823. Josefina var endast 16 år när hon gifte sig och inte mer än 160 cm lång.
Bild:Pella Eriksson
Dessa kläder är från när Kronprins Oscar och Josefina gifte sig den 19 juni 1823. Josefina var endast 16 år när hon gifte sig och inte mer än 160 cm lång.


Solfjädern är föregångare till dagens brudbuketter.
Bild:Pella Eriksson
Solfjädern är föregångare till dagens brudbuketter.


<span style=\
Bild:Pella Eriksson

Denna klänning bars av Hedvig Elisabeth Charlotta när hon gifte sig med Karl XIII den 7 juli 1774.




Dessa är de äldsta bröllopskläderna i utställningen. De bars av Gustav III och den danska prinsessan Sofia Magdalena på deras bröllop i november 1766.
Bild:Pella Eriksson
Dessa är de äldsta bröllopskläderna i utställningen. De bars av Gustav III och den danska prinsessan Sofia Magdalena på deras bröllop i november 1766.


Kommentera Tipsa en vn Skriv ut




Kommentarer
7. Snyggt skrivet! Linnea Carlström 2010-06-01
6. Proffsigt! Elin Posch 2010-05-31
5. Kul att ni gillade utställningen! Malin Grundberg 2010-05-31
4. brudklänningar mormor 2010-05-29
3. Jättebra Pella Emelie 2010-05-29
2. Jättebra Sussi 2010-05-29
1. Bra jobbat, Pella! Malin Loman 2010-05-28


Strandaren
Ansvarig utgivare:   Jonas Åhlund
Webmaster:   Jonas Åhlund
Redaktion:   Ella, Erik, Edvin, Victoria, Emilia, Ebba, Nova, Alba, Harriet, Stella, Lea, Elisia, Linn, Vera, Lova-Li, Lykke, Jonatan