Ingår i artikelserien Niornas avslutningstal i avdelningen Tänkvärda texter.

Det blev seriöst


Oskar Waldur 2014-06-05

Många gånger har jag gått till skolan. Vägen har varigt lång och gått upp och ner som en berg och dal bana. Nu när det är över kommer jag konstigt nog inte ihåg så mycket. Jag minns däremot den första stora, stolta, roliga dagen i sexårs och lite andra roliga händelser. 


Innan skolan börjat träffades jag och Philip Bengs vid Bollmorahallen för att våra brorsor spelade innebandy. Vi gick runt och lekte i hallen. När den första skoldagen kom träffade jag honom i skolan och fick reda på att vi skulle börja i samma klass. Jag blev väldigt glad och mina första dagar i Strandskolan var väldigt roliga.

En lärare jag kommer ihåg bättre är Schemso. Jag kommer ihåg att han alltid sa att vi åt för mycket fläsk när det fanns. Han sa alltid att vi skulle bli feta och slöa. Så när det hade varit fläsk till lunch och man förlorade en match på pingis eller något annat sa han att det var fläskets fel.

När vi gick i lågstadiet hade vi en period med Pokémonkort. Man gick alltid runt med sin lilla Pokemon mapp och bytte sina kort. Man behövde inte tänka på något eller ta något eget ansvar. Lite senare i lågstadiet kom perioden när vi körde burken. Burken var alltid stål bommen bakom idrottshallen. Varje rast fick man springa så fort man kunde fram till bommen för att inte bli personen som fick leta. Det var samma gömställe varje gång, man sprang bara runt idrottshallen i cirklar. När jag tänker tillbaka på den här tiden vill jag nästan tillbaka. Skolan var som en lekplats där man bara kunde ha kul, det fanns inga svåra prov, långa läxor eller långa uppsatser. På den tiden var läxorna nästan bara något roligt som man gjorde med glädje när man kom hem från skolan. Det har ändrats nu. Idag när man har något svårt prov eller en uppgift som man måste göra klart blir man bara slö och går runt och tänker på den hela tiden.

Jag tror många kommer ihåg våran vikarie i träslöjd som hette Kleis. Det var en ganska konstig vikarie som väldigt lätt blev sur. En gång jagade han en elev på träslöjden med en såg, det kanske var därför han sluta eller fick sparken, ingen vet egentligen.

 Nu i slutet av nian ska det bli skönt att sluta. Börja om på nytt på gymnasiet och jobba mer med sitt eget intresse.  Kanske att man kommer kämpa lite mer för sina betyg där en vad jag gjort nu, eller det får man ju hoppas.

Kommentera Tipsa en vn Skriv ut






Strandaren
Ansvarig utgivare:   Jonas Åhlund
Webmaster:   Jonas Åhlund
Redaktion:   Ella, Erik, Edvin, Victoria, Emilia, Ebba, Nova, Alba, Harriet, Stella, Lea, Elisia, Linn, Vera, Lova-Li, Lykke, Jonatan